Från vänster till höger...

George Bush (Krig), Dominique Strauss-Kahn (Svält), Billy Tauzin (Pest) och Ehud Olmert (Död)

Martin Luther Kings död - 40 år och en vecka senare

The Guardian har en en intressant artikel om Martin Luther King, på årsdagen av hans död, som beskriver hur kraftigt han och den svarta människorättsrörelsen bekämpades av den amerikanska administrationen:

"I Augusti 1967, fyra månader efter att King kallade den amerikanska staten för världens största leverantör av våld idag", tre månader efter att 30 medlemmar i svarta Patnher-partiet marcherade, beväpnade, in i den Kaliforniska statens huvudstad och fram på tidningarnas löpsedlar över hela världen gav J Edgar Hoover, chefen för USA:s inrikesbyrå för upprätthållande av lagen, Federal Bureau of Investigation, följande direktiv: "Skälet för detta nya kontraspionageåtagande är att avslöja, splittra, avleda, miskreditera och på andra sätt neutralisera dessa aktiviteter från svarta nationalister, hattypsorganisationer och grupperingar, deras ledarskap, talesmän, medlemmar och supporters.""

Bland "hattypsorganisationerna" fanns Southern Christian Leadership Conference, den människorättsrörelse som King var den förste ledaren för. Endast fem månader senare kom nästa direktiv. FBI skulle hindra uppkomsten av en "Messias", en ledare som kunde ena de olika svarta grupperingarna, vare det Malcolm X, Martin Luther King eller Elija Muhammed. Både direktiven inlemmades i vad som kallas för COINTELPRO, ett amerikanskt program för att förfölja, diskretiditera, övervaka och trakassera dissidenter. Flera i den svarta människorättsrörelsen tvingades fly till Sverige.

Martin Luther Kings tal om Vietnam: "Beyond Vietnam, tid att bryta tystnaden"

Stokely Carmichael, en gång "hederspremiärminister" för de svarta pantrarna, fick från sin mor reda på att de svarta pantrarna var ute efter att döda honom. Detta efter att hon informerats om detta, falskeligen, från FBI. Carmichael började därefter distansiera sig från rörelsen och lämnade snart landet. Malcolm X:s livvakter, dagen han blev skjuten, var polisagenter som infiltrerat rörelsen. FBI:s livvakter var kända för sitt hur dåligt jobb de skötte, när svarte panter-ledaren Fred Hampton sköts till döds av polis var det hans livvakt som gett dem en karta över hans hem.

Hoover själv startade rykten om Martin Luther Kings otrohet och sexuella eskapader i hopp om att diskreditera honom. Dessa planterade rykten florerar nu i tidningasartiklar överallt i världen. Utöver det spreds historien till pressen om hur han var "kommunist" och hur hans kampanj för fattiga var en del av planerandet av våldsanvändande mot staten.

Totalt spenderade den amerikanska staten 100 miljoner dollar, i dagens pengavärde motsvarande nära tre miljarder kronor, på att destabilisera och krossa alla självständighets-, människorätts-, freds- och vänsterrörelser i USA.

Än idag är dessa rörelser i stort sett marginaliserade i den amerikanska debatten.

* * *

När det skrivs om Martin Luther King idag görs det mycket av hans icke-våldkamp. Liksom med Nelson Mandela har alla kanter slipats bort för att hans budskap ska bli så lättsmält som möjligt och ifrågasätta dagens normer. I själva verket var Martin Luther King långt mer fördömande än flera av dagens svarta ledare. 1968 förklarade King krig mot fattigdomen:

"Om Amerika inte använder sin enorma rikedom för att göra sig av med fattigdomen och göra det möjligt för alla Guds barn att ha de basala nödvändigheterna kommer hon också att fara till helvetet."

Ett collage av tal av Martin Luther King om USA:s arrogans och krigsförande

Där påminner King mycket om Barack Obamas spirituella rådgivare Jeremiah Wright som efter ett uttalande, "God damn America!", blev utsatt för en hetskampanj så att Obama själv tvingades ta avstånd från hans åsikter. King konstaterade också det märkliga med USA:s ekonomiska system, det som nu sprider sig till resten av världen:

"Så ofta i America har vi socialism för de rika och en ovårdad fri företagande kapitalism för de fattiga."

King kritiserade kolonialismen, han kritiserade det ekonomiska system som låter de rika länderna parasitera på de fattiga, han kritiserade krigsindustrin, han kritiserade hela det kapitalistiska systemet. "Vem äger oljan?", frågade han. "Vem äger järnmalmen? Hur kommer det sig att folk behöver betala vattenräkningar i en värld som består av två tredjedelar vatten?"

Kanske är det därför som de politiker som idag säger sig beundra honom, nästan aldrig vill citera honom eller ljuger om hans åsikter (som t.ex SD och Dick Erixon, om någon skillnad där finns). Och kanske är det därför hans tal, alla filmade, aldrig visas på TV.

Andra bloggar om Martin Luther King:
USAval om hur McCain röstade mot en helgdag till Kings ära, Dick Erixon ljuger om Martin Luther King som var för riktat stöd till minoriteter, Emma Grön om rasismen i USA, Forum för Frihet om jakten på Kings dröm

Dokumentär om mordet på King, "Vem dödade Martin Lutker King?":
Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10

Kvinnors rättigheter garanteras av den irakiska konstitutionen

Lena Aag skriver, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna, skriver på SvD:s brännpunkt om Irak. Mycket hon skriver om kvinnors situation i Irak stämmer och är skrämmande:

"Idag är kvinnors rörelsefrihet starkt begränsad i stora delar av Irak. Flickor kan inte gå i skolan på grund av våld och hot om våld. Det har blivit svårt för kvinnor att ägna sig åt politiskt arbete och att på olika sätt delta i utformandet av samhället."

Det Aag skriver är sant. I Basra och resten av Irak har kvinnor attackerats för sina klädedräkter och i andra delar av landet har kvinnor attackerats enbart för sina yrkesval. Ändå var det en sak som Aag sa som fick mig att haja till och undra över hur påläst hon egentligen var:

"Med USA:s hjälp togs en ny konstitution fram för Irak. När konstitutionen förhandlades mellan politiska och religiösa ledare såldes kvinnornas rättigheter ut genom att sharialagar skrevs in. Så fråntogs kvinnor rättigheter de haft sedan 1950-talet. Detta skedde utan att USA och internationella samfundet protesterade."

Problemet är att detta uttalande inte stämmer. I den nya konstitutionen (som visserligen olagligen införts under ockupation) sägs uttryckligen att alla Irakier är lika inför lagen, "utan diskriminering beroende på kön". Sharialagar omnämns inte alls. Vid ett tillfälle sägs att ingen lag kan passera som motsäger "de etablerade bestämmelserna från Islam", men samtidigt sägs också att ingen lag som "motsäger demokratins principer" eller "motsäger de rättigheter och grundläggande friheter som stipuleras i konstitutionen" får stiftas. Dessa nämns bl.a i detta stycke:

"Irakier är lika inför lagen utan diskriminering baserad på kön, ras, etnicitet, ursprung, färg, religion, konfession, tro eller åsikt, eller ekonomisk och social status."

Så exakt vilka rättigheter är det Lena Aag menar har tagits bort i och med konstitutionen? Konstitutionen är annars tydlig:

"Medborgarna, män och kvinnor, har rätten att delta i det offentliga livet och avnjuta politiska rättigheter, inkluderat rätten att rösta, välja och nominera. [...] Arbete är en rätt för alla irakier för att garantera dem ett drägligt liv."

Och går vi vidare till familjelivet kan vi läsa:

"Barnen har rätt över sina föräldrar gällande uppväxt, omhändertagande och utbildning. Föräldrarna har rätt över barnen gällande respekt och omhändertagande, särskilt i tider av nöd, handikapp eller gammal ålder. Ekonomisk exploatering av barn ska bli totalt förbjuden. Staten ska ta nödvändiga åtgärder för att skydda dem. Alla former av våld eller utnyttjande infom familjen, skolan eller samhället ska förbjudas. Staten garanterar individen och familjen -- särskilt kvinnor och barn -- social och hälsomässig säkerhet och de nödvändiga kraven för att leva ett fritt och värdigt liv."

Var i dessa stycken finns de fråntaganden av rättigheter som Aag talar om?

Alla religioners rättigheter garanteras. Yttrandefrihet garanteras. Mötesfrihet garanteras. Föreningsfrihet garanteras. Rörelsefrihet garanteras. Det har t.o.m lagts in en strävan efter att minst en fjärdedel av parlamentarikerna ska utgöras av kvinnor. En större andel än USA lyckats åstadkomma.

Är Aag emot detta? Hon bör läsa konstitutionen själv.

Faktum är ju att det våld, det förtryck och den utsatthet irakiska kvinnor känner av går direkt emot den irakiska konstitutionen och landets lagar. Det är miliser och gangsterband som attackerar kvinnor och vill driva igenom sin egen vilja. Det är fundamentalistiska och hänsynslösa grupperingar som kunnat komma fram i det laglösa Irak som skapats av ockupationen. En del av grupperingarna styrs av grupper inom regeringen, en del av grupperingar utifrån.


Vad Aag är rädd för är att Islam överhuvudtaget nämns i konstitutionen. Det finns nämligen inget i konstitutionen självt som tagit bort kvinnors rättigheter. Enbart en rädsla för att omnämnandet av Islam skulle kunna användas som en gummiparagraf i framtiden som inskränker kvinnornas rättigheter.

Och det finns en viss rätt i oron. Redan i december 2003 röstade det USA-tillsatta parlamentet i hemlighet för att upplösa Iraks äktenskapslagstiftning och hänvisa den till Sharia-domstolar istället. Hela landets kvinnoorganisationer protesterade, de fick stöd av flera inom det muslimska prästerskapet, och lagen genomfördes inte. Sharia gäller fortfarande inte inom äktenskapslagstiftningen i Irak, vad Aag än fått för sig. Även Iraks högste religiöse ledare, Stor-Ayatollah Al Sistan har uttryckligt sagt att han inte vill ha ett teokratiskt system i Irak.

Farhågor finns dock fortfarande för att en liknande lag ska genomföras i framtiden och de bör självklart tas på allvar. Det är dock en annan sak än att kvinnors rättigheter redan nu tagits bort.

Foreign Affairs gjorde för två år sedan en genomgång av den nya konstitutionen och dess roll för kvinnor. Där listades de olika Sharia-traditionerna och hur stor spännvidd som egentligen råder kring dem. En modern tolkning, menar Foreign Affairs, skulle knappast vara i motsatsförhållande till kvinnors rättigheter. Ett exempel togs från Marocko:

"Marocko, till exempel, reviderade nyligen dess civilståndslag (moudawana), men påstod sig göra så enligt Islamisk grund. Reformerna var ett resolutat av tiontals års av påtryckningar från progressiva Marockanska utomparlamentariska grupper (NGO:s) som tryckte på för att höja giftasåldern från 15 till 18, förbjuda polygami, likställa rätten till skilsmässa och ge kvinnor rättigheter till vådnad av barn."

År 2003 genomfördes den nya lagstiftningen, helt motiverad med referenser till Koranen. Aag bör komma ihåg detta nästa gång hon försöker skrämma kvinnor med spöket Sharia.


En sak hon skriver har hon dock självklart rätt i:

"Säkerhet för kvinnor skapas inte enbart med militära medel utan genom att kvinnors rättigheter stärks och genom att kvinnors deltagande i politik och samhällsliv görs möjligt. Sverige och andra berörda parter har ett ansvar att se till att resolutionen genomsyrar de freds- och återuppbyggnadsinsatser som görs i Irak."

Visserligen görs knappt några återuppbyggnadsinsatser i Irak, säkerhetsläget är så länge ockupationen kvarstår allt för osäkert för detta, men principen gäller. I alla länder har det visat sig att stärkandet av kvinnornas ställning också ger ekonomiska effekter på samhället runt dem. Det stora problemet idag är bristen på utbildning. Nära 70% av de irakiska barnen kan inte gå till skolan p.g.a säkerhetsläget. Som Foreign Affairs uttrycker det: "Utbildade kvinnor blir oundvikligen advoktater för sina egna rättigheter".

Ett stop på ockupationen så att säkerheten åter tillåter skolgång tycks då vara bästa sättet att stärka kvinnornas ställning.

Våldtäkter i den amerikanska armén

Oddsen är nu större för en amerikansk kvinlig soldat i Irak att hon blir våldtagen eller sexuellt attackerad av en av sina egna stridskamrater än att hon blir dödad eller skadad av en irakier. År 2006 anmäldes 2947 sexuella attacker mot kvinnliga amerikanska soldater, 73% fler än år 2004. Inte ens 10 % av dessa anmälningar gick vidare till domstol, långt färre än i vanliga civila fall.

Även bland de amerikanska fristående miliserna och legosoldaterna är våldtäkter vanliga. The Nation skriver om överfallet på en kvinlig legosoldat:

"Den gryningen, täckt i blod och exkrement, blödande från sitt anus, fann hon en USA-soldat som hon inte kände liggandes naken i sängen bredvid henne: hans pistol låg på golvet bredvid sängen, hon kunde inte väcka honom och allt hon kunde komma ihåg från natten innan var skrikande och skrikande när soldaten penetrerade henne analt medans en kollega som arbetade för försvarskontrakteraren KBR höll henne i handen -- men istället för att hjälpa henne, som hon hoppades, tryckte han in sin penis i hennes mun."

Lägrets officerare berättade för henne att hon skulle hålla tyst om det som hänt för "om du gjort exakt vad du blivit instruerad att inte göra -- berätta för någon -- så hamnar du i fara".

Detta är ett ytterst reelt hot. Ännu spekuleras det i om soldaten LaVena Johnson, som enligt den amerikanska armén tog sitt eget liv i Irak år 2005, egentligen blev våldtagen och senare mördad när hon rapporterade detta. Hennes far John Johnsson berättar regelbundet om detta på antikrigsmöten.


Gamla inlägg om våldtäkter i Irak: Här, här och här.

Amerikanska kongressledamöter tjänar pengar på krig

Enligt International Herald Tribune så har amerikanska kongressledamöter nära 200 miljoner dollar, 1.2 miljarder svenska kronor, investerade i militär industri. Det innebär 2.75 miljoner svenska kronor per kongressledamot som investerats i krig.

Det kan förklara varför inga protester framförts mot att Pentagon dragit över sin budget med 295 miljarder dollar, 1.8 biljoner svenska kronor. Varje dollar mer som stjäls från skattebetalarna kommer öka värdena på kongressledamöternas aktieportföljer. Varje nytt krig leder leder till nya döda, men i den amerikanska kongressen jublar man över hur pengarna tickar in.

Huffingtonpost skriver om hur amerikanerna utövat tortyr mot irakiska fångar. En kvinnlig soldat, Kayla Williams, beskriver om hur de agerade:

"De klädde av fångarna nakna och tog bort deras ögonbindlar så att vi var de första som de såg. Och vi skulle då håna dem och förringa deras manlighet. Det gick inte att hitta någon mening i det hela för mig. Jag vet inte om detta följde en standard. Men det verkade inte fungera. Och det fick mig att känna att vi tappa en moralisk överlägsenhet och att vi inte betedde oss som amerikaner borde bete sig."

Williams beskriver hur hennes kolleger slog de nakna fångarna i ansiktet och sprätte tända cigaretter på dem. Än idag känner hon av det hon fick bevittna:

"Det var svårt, och till denna dag kan jag inte längre känna att jag är en dog person eller att jag kommer att göra det rätta i den rätta situationen."

Alyssa Peterson, en av hennes kollegor, blev så upprörd över fångarnas behandling att hon inte kunde stå ut med vad hon sett. Djupt religiös kunde hon inte förlika sig med det hon gjort och i September 2003, enbart några veckor efter att hon anlänt till Irak, sköt hon sig själv i huvudet. Döden var omedelbar.

Alyssa Peterson

Mer Nyheter:

• Afghanistan odlar inte bara opium utan också marijuana. Skörden för år 2007 beräknas 30% större än den för 2006. Innan USA:s invasion hade talibanerna fått i det närmaste satt stopp för all knarkodling.

USA:s irakiska regering försonar sig med sig själv

Det går inte så bra för Iraks försoningskonferens. Sunnimuslimerna bojkottar den. Sadristerna bojkottar den. Den tidigare amerikanske marionettpremiärministern Ayad Allawis parti bojkottar den.

Återstår för den irakiska regeringen att försona sig med sig själv och med dess roll för att främja den amerikanska ockupationen.


Mer nyheter:

• USA tycker det är ok att sälja vapen till Kosovo, som inte har någon egen ekonomi. Om de köper vapen är det för att USA eller EU ger dem pengar till det, i pratiken själva beväpnar dem. Men det låter inte lika bra att säga.

Andra bloggar: Anne Björnström och Svensson om Irak, Pastey om Guantanamo

Nya uppgifter om tortyren i Abu Ghraib

Röda Korset har förklarat Irak som en av de största humanitära kriserna i världen just nu. Sedan den amerikanska invasionen år 2003 har 2200 doktorer och sjuksystrar dödats och mer än 250 kidnappats. Av de 34 000 doktorer som fanns registrerade år 1990 har minst 20 000 lämnat landet.

Även sjukhusen saknar utrymme. Idag finns ca. 30 000 bäddar på 65 privata och 172 offentliga sjukhus - 80 000 för få. "Bättre säkerhet i vissa delar av Irak får inte dra uppmärksamheten från den fortsatta nöden hos miljoner av människor som har lämnats till sitt eget öde", säger Beatrice Megevand, chef för Röda Korset i Mellanöstern och Norra Afrika.

Frankrike bekräftar detta och utrikesministerns talesman säger:

"Krisen i Irak är en av de allvarligaste i världen. I en situation där säkerheten är extremt skör finns det en humanitär situation av särskilt allvar."

Video från Corporal Jon Turner om en oprovocerad amerikansk attack mot en moské

Fyra miljoner irakier har nu drivits på flykt, 2.4 miljoner i irak och nära två miljoner i dess grannländer. De länder som startade kriget vägrar ta ansvar för de flyktingar de skapat.

Samtidigt berättar Amnesty att näringsbristen har ökat från 19% under sanktionsåren 1991-2003 till 28% nu. Under sanktionsåren räknade man med att 5000 barn under fem år dog varje månad som en direkt följd av sanktionerna, över en miljon irakier allt som allt. Nu räknar UNICEF med nära en fördubbling, 9000 barn döda barn i månaden!

VARNING: HEMSKA BILDER! Nya bilder från Abu Ghraib!

Nya rapporter berättar om Abu Ghraib där tortyren var mer omfattande än tidigare sagt. Soptunnor fylldes med is som de nakna fångarna sedan sänkted ned i berättar Sergeanten Javal Davis som fick 6 månaders fängelse för sin roll. Davis berättar också om en förbränningsugn han trodde var ett krematorium eftersom det låg ben i den. Även kvinnor och barn hölls fångna i Abu Ghraib i ett försök att tillgångata utpressa fadern i familjen.

Sabrina Harman, känd som kvinnan som stod bredvid ett lik i Abu Ghraib och gjorde tummenupp-gester, berättar om när de öppnade upp liksäcken för en fånge för att kunna för att ta fotona.

"[Vi] märkte på en gång att han inte på något sätt kunde ha dött av hjärtattack p.g.a alla såren och blodet som rann från hans näsa. Hans knän var blånade och hans lår var blånade vid genitalierna. Han hade fängselmärken på handlederna."

Senare klassificerades dödsorsaken som mord. Ingen fälldes.

Bland tortyren i Abu Ghraib fanns misshandel, sömnbrist, matbrist och uppbindning av kroppen i en framåtlutad ställning så all vikt hamnar på handlederna i vad som kallas en "palestinsk upphängning" efter behandlingen i israeliska fängelser.

En amerikansk soldat vittnar om behandling av irakier

Medier: TV4:s Rolf Porseryd
Andra bloggar om Irak: Lasses blogg, Jinge, Ulf Bjereld

Stoppa de svenska vapnen till Irak!

Bra artikel av Åsa Linderborg och Erik Wijk på Aftonbladets kultur idag. Förutom att ta upp de över en miljon döda irakierna, de 4 miljoner som drivits på flykt, de 40% som saknar rent vatten, tar de också upp vilka som tjänar på kriget:

"De enda som tjänar på ockupationen är de som tar hem kontrakten för krigföringen och säkerheten. Storföretag som amerikanska Haliburton. Och svenska leverantörer med Saab-gruppen i spetsen.

Sveriges förbud mot vapenexport till krigförande länder är ett tragiskt skämt. De fem åren före kriget sålde vi för 2,2 miljarder kronor till USA. De fem senaste åren för 5,3 miljarder.

Oberoende av politisk åskådning eller religion, och alldeles oavsett om man vill inbilla sig att våldet där borta ytterst beror på någon muslimsk blodtörst, kan ingen som ser sig som demokrat och humanist acceptera att svenska vapen och svensk spetsteknologi ska bidra till blodbadet.

Det finns ett krav som kan ena alla krigsmotståndare: Inga svenska vapen till Irakkriget!"

Andra bloggar: Rawia Morra om Palestina, Rødt och Knapsu om Irak

En ensam irakiers förluster

Tidningen The Guardian skriver om dagens Irak:

"Miljoner irakier har fortfarande inte rent vatten och hälsovård, sa den internationella Röda Korskommittén igår i en rapport som markerade årsdagen av det krig som startade 2003. Den sa att sjukhusen saknade sänkar, mediciner och personal och att en del familjer använde en tredjedel av deras månadslön på i medeltal 150 dollar för att köpta rent vatten.

"Den humanitära situationen i större delen av landet är fortfarande en av de mest kritiska i världen", sa Röda Korset, och beskrev hälsovårdssystemet som "i värre form än någonsin"."

I en ny undersökning från den brittiska Channel 4 så vill 70% av irakierna att ockupationsmakterna ska lämna landet. En fjärdedel av alla Irakier säger att någon i deras familj har blivit mördade. 30% rapporterade brist på mat och endast en fjärdedel såg att de militära insatserna varit långsiktigt bra för Irak. Fortfarande saknas tusentals av de föremål som stals från det irakiska nationalmuséet, även om "liberaler" som Johan Norberg ljuger och säger att det endast är ett dussintal som saknas.


SvD skriver också om Irak, men håller sig endast till de kurdiska delarna. De är säkrare för utländska journalister för vilka resten av landet i praktiken är en no-go-zone om de inte färdas under amerikanskt beskydd och styrning:

"I Irak under Saddam Hussein spilldes pengar, mannaår och mänsklig energi bort i de långa krigen mot Iran, Kuwait och USA. FN-sanktionerna urholkade mycket av infrastrukturen. Det som ännu fungerade vid USA:s inmarsch 2003 har i hög grad förstörts sedan dess, på grund av sabotage, stölder, brist på reservdelar, bränsle och yrkeskunnig personal."

Även i kurdistan har man börjat bli desillusionerade över den amerikanska instatsen, skriver SvD. De flesta anser nu att USA enbart handlar i eget intresse. Ett av skälen till detta är hur Amerika hjälpt Turkiet att bomba kurdiska guerillaförband och byar.

För att förbättra bilden av Irak-kriget har de brittiska myndigheterna nu delat ut ett "faktablad" till de brittiska skolorna. I Storbritannien betraktas detta som ren propaganda, gjord för att försöka spegla Irak-kriget i ett så positivt ljus som möjligt. The Guardian skriver:

"Det beskriver arbetet de militära styrkorna utfört gällande säkerhet och återuppbyggnad och noterar valet från 2005. Men fackföreningsmän säger att det inte nämner den amerikanska invasionen, de irakiska civila dödsoffren eller det faktum att inga massförstörelsevapen någonsin hittades."

Amerikanska soldater har också börjat komma ut och berätta om vad de gjort i Irak. Korpralen Jason Washburn berättar:

"Vi blev uppmuntrade till att ta med oss 'planteringsvapen' eller spadar, om vi av en olycka skulle skjuta en civil skulle vi släppa vapnen vid kroppen och låtsas att det var en motståndsman. Vid tredje turen så fick vi skjuta dem om de bar på spadar eller väskor. Så vi bar med oss dessa verktyg i i våra fordon så vi kunde kasta dem på civila när vi sköt dem. Det var vanligtvis uppmuntrat."

SvD skriver om hur kostnaden för Irak-kriget kan kosta tre biljoner dollar. Uppgiften kommer från boken "The Three Trillion Dollar War" av Joseph Stiglitz. Stieglitz är dock inte nobelpristagare som SvD skriver (något sådant finns inte i ekonomi) utan vinnare av "Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" som inte har ett uns med Nobelpriset att göra.

Vad SvD inte nämner är att Stieglitz sätter siffran tre biljoner dollar som en lägsta punkt. I själva verket, säger Stieglitz, kan siffran nå upp till fem biljoner dollar. Och då utgår han ändå från att kriget endast kommer att vara ett år till.


Chicago Tribune har valt att be en irakier i Baghdad att skriva ner de han känner som dött p.g.a kriget. Här är listan för en irakiers förluster:

1. Media Majeed, 27, sister, killed April 13, 2006, in Baghdad's Dora neighborhood, by police responding to a nearby attack by insurgents.


2. Fuad al-Ghazzawi, 34, cosmetics shop owner, primary school friend, killed by gunmen in 2006 in Dora.


3. Mohammed Obeid, 33, book and stationery store owner, high school friend, killed by gunmen, 2006, in Dora.


4. Thaer al-Shemmari, 33, bookshop and stationary store owner adjacent to Mohammed. Shot by gunmen in 2005 in Dora


5. Raad, 29, plumber and neighbor, shot by gunmen, 2006 in Dora.


6. Salman Khalaf, mid-40s, friend and former army officer, kidnapped 2005, still missing though the family paid ransom.


7. Col. Karim al Mihyawi, 40s, friend, assassinated, Dora, 2005.


8. His brother, Saad al Mihyawi, mid 30s, real estate broker, found shot dead behind the wheel of his car in Dora, 2006.


9. Abd al-Zahra, 40s, dairy products store owner, shot dead 2006 in Dora.


10. Aamer Abu Abdullah, late 30s, friend, shot dead in his grocery shop in Dora, 2006.


11. Retired police Col. Saad Naeem al-Samarraie, father of an old friend, kidnapped 2006 and still missing.


12. Salam Sarteeb, 37, street vendor and neighbor, killed in Dora in August 2005.


13. Najim Hilal, 38, friend and oil factory employee, shot dead in Dora on June 5, 2006.


14. Waad, 32, businessman, friend and neighbor, shot dead in Dora, 2006.


15. Adil Abu Qaisar, 40s, CD shop owner, neighbor, friend, shot dead in Dora, 2005.


16. Mohammed Ali Hamza al-Assadi, 60s, university teacher and father of a close friend, shot dead in Baghdad's Saydiya neigbhorhood, 2005.


17. Yasser Abdul Amir, 39, agricultural college teacher, friend and neighbor, killed by a suicide bomb in Baghdad's Zayouna neighborhood, January 2008.


18. Qasim, late 30s, barber and neighbor, shot dead in Dora 2006.


19. Ashraf Abdul Qadir, 22, cousin, shot by U.S. soldiers in Tal Afar, April 13, 2006.


20. Hameed Mohammed Saleh, 40, uncle and taxi driver, and his son, Mohammed, 10, killed by unidentifi ed gunmen in Tal Afar, Mosul province, June 11, 2006.


21. Abdul Ghani Aslan, 47, uncle and taxi driver, killed in an explosion aimed at U.S. forces in Tal Afar, June 2005.


22. Abdul Basit Mohammed Saleh, 35, friend, taxi driver, shot dead in Dora in front of his wife and child, May 8, 2006.


23. Zainalabdin Mamdouh, 32, engineer, friend, shot dead in Baghdad's Washash neighborhood, March 2006.


24. Basil al-Qaisi, late 50s, retired army officer, father of close friend, shot dead in Saydiya in 2006.


25. Atheer Faisal, 30, neighbor, grocery store owner, shot dead on the way to Baquba in 2006.


26. Mohammed Wajih, 33, friend, English teacher, shot dead in Dora, 2006.


27. Dhurgham Rahim, 30, neighbor, state employee, killed April 13, 2006, by unknown gunmen, a few hours before my sister was killed about 100 meters away.


28. Ayad Saleh, 35, engineer, a close friend, kidnapped October 2006 in Salman Pak and still missing.


29. Ali Abdul Salam, 18, hotel worker blown up in an explosion aimed at the compound housing our bureau in 2005.


30. Omer Abdul Khaliq, 8, cousin, killed when an American tank opened fi re in Tel Afar, May 25, 2005.


31. Hussein Luqman, 8, cousin, killed in the same incident.


32. Abu Ayad, 60s, pickle seller and neighbor, shot dead in Dora, 2006.


33. Adel Naji, 30s, neighbor and fellow journalist, killed in Ameriyah in 2006.


34. Abdul Jabbar Abdul Sattar, 36, engineer, college friend, shot dead in Dora, 2004.


35. Sheikh Qassem, 35, electrician, friend, killed in Ramadi, Anbar province 2005.


36. Emad Saif, 31, friend, barber, shot dead in Dora 2005.


37. Issam Mahmood al Jaaf, 36, shot by gunmen in Dora 2006.


38. Jamal Salman, 30s, electrician, friend and neighbor, shot dead in Dora 2006.


39. Rowayed Fa'ez Hanna, 7, next-door neighbor, killed in 2005 when Americans opened fire on his vehicle.


40. Ramen Fa'ez Hanna, a few months old, brother of Rowayed, killed in the same incident.


41. Dr. Tareq Mohsin Haider, 32, friend and neighbor, chemistry teacher, killed Sept. 3, 2006, when U.S. convoy opened fire on his vehicle, along with his mother and two sisters. His wife was left crippled.


42. Saad al Lami, 30s, neighbor and store owner, 2004, killed as he lay in his bed by shrapnel from a bomb aimed at a U.S. patrol.


43. Ammar al-Lami, 34, cousin of Saad, killed March 2008 on the road to Amman.


44. Nassir Jassem Akkam: 38, friend and businessman, killed in a suicide bombing in Karradeh, March 6, 2008.

Tidningar: Expressen, DN och DN
Andra bloggar: Helle Klein, Pierre Gilly och Jinge

DN:s Niklas Ekdal: En amerikan är mer värd än 300 irakier

DN:s Niklas Ekdal skriver en av de rasistiska kommentarer om irakier som ledarsidan gjort sig så känd för:

"Det var motiven, metoden och Mellanösterns realiteter som gjorde ockupationen så problematisk. Den värsta långsiktiga skadan har förmodligen drabbat amerikanerna själva, och i förlängningen alla västerlänningar."

I Irak har nära 1.2 miljoner irakier dött p.g.a ockupationen. Över fyra miljoner ha drivits på flykt. För amerikanerna är det 4000 soldater som dött (ej räknat legosoldater) och ingen som drivits på flykt. Så trots att de irakiska dödsoffren är 300 gånger så många som de amerikanska menar Ekdal att den värsta skadan drabbat amerikanerna.

Det är så här: Irak är ett krossat land. Skolorna fungerar inte, infrastrukturen är förstörd, folket har drivits på flykt och lever endast på de allt mindre matransoner som de får som välgörenhet. De rika och de välutbildade har sedan länge flytt utomlands. Splittringar och miliser, ofta sponsrade av USA, gör vad de kan för att utnyttja resten av befolkningen och befästa sitt styre över dem.

Det kommer ta decennier innan Irak någonsin kan bli vad det var innan de amerikanska sanktionerna och ockupationen. Ändå påstår Ekdal att det är amerikanerna som drabbats av den värsta skadan.

Så talar kolonialismens rasistiska ansikte.



Mer nyheter:

• Teherans polischef, brigadgeneralen Ali Reza Zarei, har gripits vid en bordell i huvudstaden. Detta är extra pinsamt eftersom han är en av den iranska presidenten Ahmadinejads rådgivare och dessutom som polischef lett kampanjerna för upprätthållande av de strikta klädesreglerna.



• Inga som helst kontakter fanns mellan Iraks Saddam Hussin och Al Qaida konstaterar amerikanska Pentagon efter att ha granskat 600 000 irakiska dokument. SvD:s Per Gudmundson ljög ändå om att sådana kontakter fanns på bloggen Forum för Frihet för några dagar sedan.



• Igår hölls en minneshågkomst i Vietnam för offren för My Lai-massakern där amerikanska soldater massakrerade över 500 civila män, kvinnor och barn. My Lai är den mest känd av de hundratals massakrer som amerikanska soldater utförde mot civila i Vietnam.

Tidningar: DN och SvD

Andra bloggar: Forum för Frihet om kriget mot Islam, Feministisk Vänstertjej, Mullvaden och Fotolasse om Irak

Vad är sanningen bakom Halabja?

Nu på söndag är det 20 år sedan giftgasattacken mot irakiska Halabja och de kurdiska ungdomsorganisationerna håller en minneskampanj om denna i Stockholm, Sergels Torg, nu på söndag (tid ej angiven).

Svensson skriver på sin blog om Halabja:

"De 1000-tals kurder som mördades av Saddam Hussein i Halabja år 1988 är missnöjda för att de inte fick vittna i rättegångarna mot Saddam Hussein. Självklart fick de inte vittna, i så fall hade man förmodligen kommit in på vilka länder det var som leverade råvarorna til giftgasen och Saddams vapen på den tiden.

För det hela hade ju kunnat bli riktigt pinsamt. För Saddams viktigaste allierade på den tiden var USA. Det var USA som höll diktatorn Saddam Hussein under armarna större delen av dennes regeringstid. Det finns alltså all anledning för USA att hålla Halabja utanför rättegångarna."

Förrutom syftningsfelet (klart att de kurder som mördades av Saddam Hussein är missnöjda), så saknas det i texten de skäl till att ingen rättegång hölls. Hela Halabja-historien hade ju kunnat ifrågasättas och det med amerikanska vittnen.

Under 1980-1988 var Stephen Pelletiere, nu professor i Nationell säkerhet vid US Army War College, CIA:s främste analytiker gällande Irak. Innan USA gick till anfall mot Irak skrev han detta i New York Times:

"Men sanningen är att allt vi med säkerhet vet är att kurderna bombarderades med giftgas den dagen i Halabja. Vi kan inte med någon säkerhet säga att irakiska kemiska vapen dödade kurderna. Detta är inte den enda förvrängningen av Halabja-historien."

Pelletiere berättar om hur giftgasbombningarna skedde i strid mot de iranska styrkor som hade tagit över staden. De civila, menar han, hade otur som kom emellan. Han fortsätter:

"Och berättelsen blir grumligare: direkt efter striden undersökte United States Defense Intelligence Agency händelserna och tog fram en hemlighetsstämplad rapport som cirkulerade i säkerhetskretsarna på vid need-to-know-behov. Den studien påstpd att det var iransk gas som dödade kurderna, inte irakisk."

Denna slutsats ska ha dragits på att gasen var cyanid-baserad vilket de iranska kemiska stridsmedlen också var. Pelletiere menar också att Halabjas stora strategiska vikt, vilket förklarar striderna mellan Iran och Irak där, var den dambyggnad vid Darbandikhan som gav kontroll över vattenfördelningen i området.

Ett föredrag av Stephen Pelletiere vid St. Bonaventure University, Olean, NY, 29/1, 2003 innan Irak-kriget. Saddam Hussein-propagandan innan är pålagd av någon annan.

Som Björn Johanesson mycket riktigt påpekat har CIA också helt andra dödssiffror för Halabja än de vi kan se på Wikipedia och på andra ställen. Enligt deras sida om "irakiska massförstörelsevapen", en förövrigt skrattretande läsning idag med alla dess bevisade osanningar, så räknas de döda vid Halabja i hundratals, inte tusentals som annars påstås.

Nu ska vi komma ihåg att Irak var USA:s allierade vid tiden för Iran-Irak-kriget, vilket kan påverka exempelvis Pelletieres åsikter och hur den rapport han talar om skapandes. Men rapporten om de irakiska massförstörelsevapnen skapades i Oktober 2002, mitt under de amerikanska uppladdningarna för invasionen av Irak. Det är därför märkligt att de siffrorna avviker så mycket från de officiella. Nog kunde det blivit pinsamt om CIA kallats in som vittnen i en rättegång gällande Halabja.

Al Jazeera tillför också nya fakta gällande den amerikanska Halabja-rapporten som Pelletiere framställde vid US Army War College, 1990:

"Medans War College-rapporten bekräftar att Irak använde sig av senapsgas under stridigheterna kring Halabja noterar den att senapsgas är en oskadliggörande, snarare än en dödande gas, med en dödsfrekvens på endast 2%, så det kan inte ha dödat de hundratals kända döda, ännu mindre de tusentals som påstås av Human Rights Watch."

Att CIA skulle kallas in som försvarets vittnen i en rättegång om Halabja är naturligtvis otänkbart för USA, därför den framhastade rättegången mot Ali Hassan al-Majid som av amerikanska försvarskällor döpts om till "Kemiske Ali" för att få ett bättre skurknamn. Naturligtvis skulle samma källor aldrig säga "Radioaktive Rumsfeld" om den tidigare amerikanske försvarsministern som gladeligen bombade irakier med utarmat uran. Och något "Ohygglige Olmert", "Bombaren Blair" eller "Brutale Bush" lär vi alla få vänta på.

Nyhetsprogram från 1988 om Halabja. VARNING: INNEHÅLLER HEMSKA BILDER!

En annan pinsamhet i sammanhanget är att västvärlden var de som försåg Irak med kemiska vapen. Senapsgasen avfyrades i brittisktillverkade granater. En läsning av Wikipedia kan konstatera följande:

• Totalt sett så kom 52% av all Iraks internationella kemiska vapenutrustning från Tyskland.


• 21% av Iraks internationella kemiska vapenutrustning kom från Frankrike.


• 100 ton senapsgas kom från Brasilien.


• Storbritannien bekostade en klorinfabrik som skulle användas för att tillverka senapsgas.

En bra sammanställning av var Irak fick sina kemiska vapen ifrån finns här.

Naturligtvis var även amerikanerna inblandade. En rapport från den amerikanska senaten -94 listar alla amerikanska exporter till Irak och konstaterar att de kunnat användas för att tillverka en rad kemiska och biologiska stridsmedel. Denna rapport kan dock ha varit överdriven eftersom det var under den tiden man ville överdriva faran från Irak för att införa de ekonomiska sanktioner som totalt dödade över en miljon irakier.

Amerikanska veteraner stämmer också de amerikanska företag som är kända för att ha sålt kemiska komponenter för tillverkning av stridsmedel till Irak. Även den nya regimen i Irak har beslutat sig för att stämma flera företag.

Allt detta ger förklaringen varför Halabja aldrig kom upp under rättegången mot Saddam Hussein och varför rättegången mot Ali Hassan al-Majid snabbades på så fort som möjligt. Nog hade det varit intressant att få höra invånarna i Halabja berätta om hur de blivit attackerade, hur de räknat sina offer och varifrån attackerna kommit.

Först då hade CIA-revisionismen ordentligt kunnat granskas, de ifrågasatta dödssiffrorna till slut kunnat fastslås, Irans roll kunnat förklaras och de internationella medaktörerna kunnat pekas ut.

Det är givetvis orsaken till att de inte får vittna.


Medier om Halabja: SR
Andra bloggar: Rawia Morra och Anna Wester om israeliska brott, Blogge Bloggelito om Kina, Roya och Matilda om amerikanskt tolkningsföreträde, Johan Büser om klustervapen och Jinge om Israelbloggningar.

Demonstrera mot Irak-kriget 15:e Mars

Varning för otäcka bilder!

I onsdags träffades en irakisk buss av en vägbomb som var meningen att träffa en amerikansk konvoj. Enligt USA så skadades en amerikansk soldat och en civil vid explosionen. Ingen ska ha dött, vilket gör det desto märkligare att 10 personer, nio kvinnor och en liten flicka, begravs idag. Men så är logiken bakom att våldet ska ha minskat i Irak. Det som inte rapporteras har eller aldrig hänt. Expressen rapporterar också om hur amerikanska soldater av misstag dödar en liten amerikansk flicka. Misstag. Undrar om det ger någon lindring för föräldrarna.

Flickan som aldrig dog enligt amerikansk militär

En vecka från nu är det fem årsdagen av Irak-krigets start. Sedan dess har närmare 1.2 miljoner människor dött, mer än vad som sammanlagt dödades under alla Saddam Husseins år vid makten. Räknar man också med sanktionerna mot Irak har de allierade dödat mer än det dubbla antalet Irakier än vad Hussein var ansvarig för.

Jag har skrivit flera inlägg om Irak på min blogg. Det här är de mest intressanta:

• 151 000 eller 1.2 miljoner dödade i Irak?
  


• Kidnappningen och utsvältandet av barnen i Irak
  


• De bortglömda folkmordens dag
  


• Våldtäkter och prostitution i Irak
  


• Amerikanska bomber dödar mer än irakiska stridande
  


• Hur dör irakierna?

På lördag är det demonstrationer över hela Sverige. Här är de platser som de kommer att äga rum på (från Svenssons blogg).

Mer information på Mot krig:

Göteborg
Samling Götaplatsen 13.00
Avmarsch 13.30 mot Gustav Adolfs torg

Stockholm
Samling Norra Bantorget 12.00
Avmarsch till Sergels Torg 13.00

Malmö
Tid:Den 15 mars kl. 14.00
Plats: Gustav Adolfs torg i Malmö
Talare: Henrik Skrak, Per Gahrton, Marianne Berg, Chetin Jamil, Chaimaa Hannon Abdad och ytterligare någon.

Helsingborg
Lördagen den 15 mars kl. 12.00 hålls en manifestation.
På Kungstorget i Helsingborg.

Luleå
Manifestation kl. 12-14
Plats: Gågatan

Sundsvall
Torgmöte Stora Torget
Samling kl. 13.

Uppsala
Samling Slottsbacken 12:30
Avmarsch till Stora Torget 13:00


Andra om Irak: Björn, SEMUS och ETC
Tidningar: Aftonbladet, DN och SvD

Storbritannien stjäl från minröjningsfonder för att betala legosoldater

The Guardian skriver om Storbritanniens senaste svinaktighet:

"Pengar som varit avsatta för att rensa bort landminor och få bort vapen från konfliktzoner plundras nu för att kunna betala en privat försvarskontraktering och hålla Tornado-jetplanen flygande i Irak, enligt ett konfidentiellt memo sett av The Guardian."

Legosoldatsföretaget BAE ska betalas från Fonden för Konfliktsförhindrande, ett klart ironiskt val eftersom pengarna nu används till kofliktsskapande istället. Mellan 60 och 120 miljoner svenska kronor ska nu gå till att hålla planen flygande istället för att rensa landminor i Mocambique.

Mer nyheter:

• Flera israeliska parlamentsledamöter vill förvisa de arabiska parlamentsledamöter som inte vill att Gaza bombas sönder och samman. Israel fortsätter också med de krigsförbrytelser som byggandet av nya hus i bosättningar innnebär.

I spånga också?

Andra bloggar: Svensson och Trotten om den 15:e majs demonstrationer mot Irak-kriget, Rawia Morra om undermineringen av Al Aqsa-moskéen.

Har Israel trängt in i Libanon?

Ibland får man telegram som verkligen får en att haja till. Ett sådant kom från China View:

"Israeliska styrkor trängde i torsdags in över gränsen till södra libanons Ghajar-are med överblick över Wazani-floden, men de korsade inte den blåa linjen."

Telegrammet ger olika uppskattningar om hur långt in de israeliska trupperna trängt, först sägs sex kilometer, men det ändras sedan till en kilometer. Om detta är riktigt är det ett oerhört brott mot libanons integritet. AP rapporterar också att två israeliska stridsflygplan flygit över Beirut under dagen. De har åkt en sträcka som sträcker sig från Tyr i söder, över Beirut och sedan över Jounieh strax norrut.

Det amerikanska krigsfartyget USS Cole har nu dragit sig tillbaka från Libanon och ersatts av USS Ross och USS Philippine Sea. Dess gästspel var uppenbarligen helt synkroniserat för att ge stöd till Israelerna i deras attack mot Gaza och förhindra att någon från Libanon skulle få för sig att blanda sig i det hela.

Al-Ahram gör en sammanställning av Israels krig mot Libanon år 2006:

• Mer än 500 byar förstörda eller skadade
  
  
• 30 000 privata hem totalt förstörda
  


• 32 000 hem med kraftiga skador
  


• 70 000 hem med mindre skador
  


• 137 broar och övergångar bombade
  


• 26 bränslestationer och 3 bränsledepåer förstörda
  


• 950 stora affärsrörelser och 2 800 mindre förstörda
  


• 23 stora fabriker - mjölk och godis bland dem - förstörda
  


• 330 större och mindre nätverk för vattendistribuering bombade
  


• 186 vatterenings, klorinerings, depåer och pumpstationer bombade
  


• 150 elektriska generatorer bombade
  


• 50 hälsovårdsfaciliteter förstörda eller kraftigt skadade
  


• 150 kilometer kust dränkt i olja
  


• 350 skolor skadade eller förstörda
  


• 950 000 människor fördrivna
  


• 1 400 människor dödade
  


• 4 500 människor skadade
  


• 40 dödade efter krigets slut av israelisk splitterammunition och mer än 240 skadade

Tidningar: SvD, DN, DN, Expressen, Expressen2

Andra bloggar: Roya och Matilda, Rawia Morra

Om varför Israel hellre vill bli beskjutna av raketer än ha fred

Jag har en ny text som ligger på Rawia Morras blogg. Den handlar om Hamas enkelsidiga vapenvilor med Israel som alltid bryts av israeliska attacker. Läs den här!

Texten var från början en kommentar till den här bloggposten.

Om Gaza och proportionalitet

Bombningarna av Gazas civila förespråkades av israelisk överrabbin

(Varning: Denna post innehåller en del otäcka bilder. De som vet med sig att de är känsliga bör stänga av bildvisningen eller inte läsa den)

Idag har jag varit tvungen att ta flera timmars medietystnad. Jag orkade helt enkelt inte med att läsa mer om den pågående massakern i Gaza. Orkade inte med att se mer bilder på dödade barn. Läsa mer cyniska kommentarer om Israles "rätt till självförsvar" vilket uppenbarligen innebär attacker mot civila bostadshus. DN skriver:

"- Nittio procent av de döda och skadade är civila, många från samma familj eftersom de befann sig hemma. Missilerna i dag tycks främst ha riktats mot bostadshus runtom i Jabaliya, förklarar doktor Muhammed innan han skyndar vidare."

88 människor har dödats sedan i onsdags, 54 bara under dagen rapporterar Al Jazeera. De senaste dagarna har minst 19 barn dödats av den israeliska armén. Och siffrorna fortsätter att stiga.

Samtidigt fortsätter de israeldyrkande bloggarna att ljuga om användandet av ordet "Shoah". När t.o.m de israeliska tidningarna inte har något problem med att förstå hur de används. Tidningen Haaretz skriver om hur den israeliske biträdande försvarsministern hotade palestinierna med en Shoah:

"Ordet "Shoah", hebreiska för förintelse eller katastrof, används primärt för att beskriva den nazistiska utrotningen av sex miljoner judar under 2:a världskriget.

Han sa att palestinierna skulle dra på sig själva "en större 'shoah', därför att vi kommer att använda vår styrka på alla sett som vi ser nödvändigt, vare sig det gäller flyganfall eller på marken"."

Och nu ser vi alla hur förintelsens bomber faller från skyarna, krossandes bostadshus och medicinska kliniker.


Att Israeler hotar palestinier med förintelse är inget nytt. Nog minns väl alla när den sefardiske överrabbinen Mordechai Eliyahu förespråkade bombningar av Gaza? Jerusalem Post skrev:

"Eliyahu fastslog att det absolut inte fanns några moraliska hinder mot ett urskillningslöst dödande av civila under en potentiellt massiv militär offensiv mot Gaza i syfte att hindra raketavfyrningar."

För att motivera detta citerade Eliyahu ur bibelns Första Mosebok, kapitel 34. Eliyahu, som ansåg att civila var kollektivt skyldiga till milisers handlande, tillade också:

"Om de inte slutar när vi dödat 100, så måste vi döda 1000. Och om de inte slutar efter 1000 så måste vi döda 10 000. Om de fortfarande inte slutar måste vi döda 100,000, t.o.m en miljon. Vad det än krävs för att få dem att sluta."

I USA glädjer man sig som vanligt över Israels massakrer på araber och vill bidra till att göra dem ännu mer fruktansvärda. I den amerikanska kongressen ligger nu ett förslag på en ökning av det militära biståndet till Israel med 25%.Samtidigt är amerikanska krigsfartyg på väg mot Libanon. Dess premiärminister Fouand Seniora säger:

"Libanon har inte inbjudit några utländska krigsfartyg, det är bara den libanesiska flottan och UNIFIL:s marina styrkor som patrullerar Libanons kust."

Detta är troligen en lögn eftersom den amerikanska armén tycks ha koordinerat detta med FN. Tyskland gör just nu ett kraftigt tillbakadragande av sina skepp från Libanon och lämnar officiellt över befälet till den italienska flottan.

Samtidigt kommer rapporter om att Kuwait evakuerar sin ambassad i Beirut efter "anonyma hot". Bahrain har gått ut med en resevarning till alla sina medborgare och den Saudiska ambassaden uppmuntrar alla sina medborgare att lämna landet.


För några dar sedan skrev jag om planer på att destabilisera Libanon, kanske t.o.m starta upp inbördeskriget igen. Vi får hoppas att de inte satts i verket.

P.S. Nyligen släppta bilder från Abu Ghraib hittas här.

Andra bloggar: Motbilder, Ali Esbati, Svensson, Paolo Pisoffi, USA-blogg och allra viktigast Rawia Morra, följ hennes ständigt uppdaterade lägesrapporter.

Tidningar: Expressen, SvD och Aftonbladet

Krigarprinsen "Harry Nazisten" dödar infödingar

För några dar sedan skrev jag om hur kvinnornas situation var värre än någonsin. Krigssituationen efter den amerikanska invasionen gjorde att fattiga familjer tvingades sälja sina barn till slaveri och sexuellt utnyttnande.

Idag skriver The Guardian om hur det amerikanska kriget håller på att förloras:

"Efter sex år av USA-lett militärt stöd och miljarder av brittiskapund i hjälp [10-tals miljarder kr] så "förfaller" säkerheten i Afghanistan och presidenten Hamid Karzais regering kontrollererar mindre än en tredje del av landet, tillstår amerikas översta underrättelseofficer.

Mike McConnel vittnade i Washington om att Karzai kontrollerar ungefär 30% av Afghanista och Talibanerna 10% och att resten är under olika stammars kontroll."

Att Löjtnant-General Michael Maples, chef för Defence Intelligence Agency (DIA) konstaterade också att de områden som låg under "stammkontroll", en omskrivning för lokala krigsherrar, i grund och botten ligger helt utanför central kontroll:

"Stammområdena förblir i stort helt ostyrbara och, som sådana, kommer de fortsätta förbli vitala fristäder för al-Qaeda, talibanerna och en bredare regional extremism."

Britterna däremot verkar mest stolta över att äntligen ha en riktig krigarprins som vet hur man slaktar infödingar. Prins Harry, som tidigare glatt dök upp utklädd till nazist vid ett socitetsparty för "Kolonialister och infödingar" har den senaste tiden befunnit sig i Afghanistan. Tidningen The Sun är alldeles till sig av förtjusning över prinsens medhjälp i blodsutgjutelsen:

"Den unga löjtnanten dödade upp till 30 av fienderna vid sin tur vid fronten genom att dirigera minst TRE flygattacker."

Frågan är Prins Harry, eller Harry Nazisten som han också kallas, gjorde det i nazistisk eller brittisk uniform? De blir allt mer lika varandra.



Läs mer: DN, DN2, SvD och Aftonbladet

Amerikanska och ryska krigsfartyg samtidigt mot Libanon och Syrien?

Både Jinge och Rawia tipsar mig om att det amerikanska krigsfartyget USS Cole är på väg mot Libanon för att "visa stöd för regeringen" mot libanons folk. Det gör mig extremt orolig med tanke på de analyser jag läst i olika tidningar den senaste tiden.

Samtliga tidningar, även de israeliska, har berättat om att den israeliska armén nu laddat upp inför ett nytt krig i Libanon. Israelerna har aldrig kunnat acceptera en förlust. När de drevs ut ur Libanon försökte de igen år 2006. Än en gång drevs de undan med svansen mellan benen.

Problemet för Israel är inte bara att de misslyckats med att själva slå ut Hizb'Allah. Det är också att George Bushs presidentperiod börjar löpa mot sitt slut och med den en kanske chansen att gå till ny attack. Vad analytiker har nämnt är att strategin nu kan vara skapa kaos i Libanon. Ett kaos kan tvinga en senare president att bli inblandad i en konflikt, även om de själva inte skulle vilja.

Ett uppstartande av inbördeskriget kan också binda upp Hizbollah i en egen konflikt samtidigt som det kan ge amerikansk militär en ursäkt att gå till angrepp vid ett senare tillfälle, även om de knappast är ivriga efter tidigare års förluster. Framförallt hindrar det all demokratisering av Libanon vilket är vad man vill undvika genom att vägra folkräkningar eller en mer rättvis fördelning av valkretsarna.

Ett amerikanskt krigsfartyg på väg mot libanon bådar inte gott i detta, även om det självt kanske inte kommer att blanda sig i annat än som ett hot. Utan tvekan är detta också ett sätt att försöka balansera den ryska närvaron som nu håller på att byggas upp i Syrien, som jag tidigare skrivit om. Det är knappast en slump att det amerikanska krigsfartyget är påväg mot Libanon exakt samtidigt som ett ryskt redan är på väg mot Syrien.

Intressant är också att fartyget beordrades till Libanon på direkt order av George Bush. Samtidigt har ytterligare ett fartyg, USS Nassau, också beordrats mot Libanon, officiellt för att "kanske ersätta" USS Cole.

Kanske är det bara ett försök att visa stöd vid ett okonstitutionellt och framtvingandet val av en ny president, vilket Libanon misslyckats med över femton gånger. Eller en utpressning för att få igenom de kraftiga privatiseringar och uppsägningar i offentlig sektor som Libanons regering försökt få igenom utan godkänd majoritet.

Oavsett vilket, det bådar inte gott för Libanons folk.

Ryska flottan i Syrien?

I något år nu har det viskats om ryska militärbaser i Syrien. Janes, den absolut mest trovärdiga källan gällande militära baser och beväpning skriver:

"Israels experter säger att närvaron av en den ryska flottan, troligast stationerade i den syriska hamnen Tartus, skulle representera en märkbar förstärkning av de ryska övervakningsmöjligheterna i regionen. Den ryska flottan antas ha högkvalitativ utrustning kapabel att observera nya vapensystem och lyssna av kommunikationer."

Det hela är en del av att Ryssland nu avvisat det tidigare CFE-avtalet vilket gjordes som ett svar på USA:s planer på att bygga upp missilbaser i Rysslands grannländer. Redan nu har hangarfartyget Admiral Kuznetsov, med 47 stridsflygplan ombord, sänts iväg på väg just mot Tartus.


Enligt The Hindu har ryssarna redan börjat muddra hamnen i Tartus. Tartus hade under sovjet-tiden en rysk militärbas där och har sedan dess behållt en mindre station. Den ryska militärbasen i Sevastopol, Ukraina, blir av med sitt avtal år 2017 och Syrien kan vara en plats för omplacering av en del av fartygen. Samtidigt pågår arbete på att vidga hamnen i Latakia och bygga en docka där.

Ryssland har bra kontakter med Syrien och för ett par år sedan efterskänkte landet 10 miljarder dollar i skulder. Ryssland har också sålt mycket militärutrustning till Syrien. Kring 10 000 syriska officerare har fått träning av sovjetisk och rysk militär. Kring 2000 militära rådgivare sägs nu finnas i Syrien.

Israeliska Ynet News skriver:

"Under sådana omståndigheter kommer den israeliska marinens handlingsfrihet oundviklingen att förändras - och vi kan utgå från att israel har ett problem att slå till mot landbaserade mål under krigstid. De storskaliga Rysk-Syriska vapenföräljningarna inkluderar också system för att skydda kust och hamn och land-to-sea missiler av den mest avancerade sorten. Nu förstår vi varför."

Planerna på en förstärkt rysk närvaro i Syrien kan vara en av orsakerna till att Israel försökte slå ut Hizb'Allah redan 2006 för att undvika framtida komplikationer.