Svensson skriver på sin blog om Halabja:
"De 1000-tals kurder som mördades av Saddam Hussein i Halabja år 1988 är missnöjda för att de inte fick vittna i rättegångarna mot Saddam Hussein. Självklart fick de inte vittna, i så fall hade man förmodligen kommit in på vilka länder det var som leverade råvarorna til giftgasen och Saddams vapen på den tiden.
För det hela hade ju kunnat bli riktigt pinsamt. För Saddams viktigaste allierade på den tiden var USA. Det var USA som höll diktatorn Saddam Hussein under armarna större delen av dennes regeringstid. Det finns alltså all anledning för USA att hålla Halabja utanför rättegångarna."
Förrutom syftningsfelet (klart att de kurder som mördades av Saddam Hussein är missnöjda), så saknas det i texten de skäl till att ingen rättegång hölls. Hela Halabja-historien hade ju kunnat ifrågasättas och det med amerikanska vittnen.
Under 1980-1988 var Stephen Pelletiere, nu professor i Nationell säkerhet vid US Army War College, CIA:s främste analytiker gällande Irak. Innan USA gick till anfall mot Irak skrev han detta i New York Times:
"Men sanningen är att allt vi med säkerhet vet är att kurderna bombarderades med giftgas den dagen i Halabja. Vi kan inte med någon säkerhet säga att irakiska kemiska vapen dödade kurderna. Detta är inte den enda förvrängningen av Halabja-historien."
Pelletiere berättar om hur giftgasbombningarna skedde i strid mot de iranska styrkor som hade tagit över staden. De civila, menar han, hade otur som kom emellan. Han fortsätter:
"Och berättelsen blir grumligare: direkt efter striden undersökte United States Defense Intelligence Agency händelserna och tog fram en hemlighetsstämplad rapport som cirkulerade i säkerhetskretsarna på vid need-to-know-behov. Den studien påstpd att det var iransk gas som dödade kurderna, inte irakisk."
Denna slutsats ska ha dragits på att gasen var cyanid-baserad vilket de iranska kemiska stridsmedlen också var. Pelletiere menar också att Halabjas stora strategiska vikt, vilket förklarar striderna mellan Iran och Irak där, var den dambyggnad vid Darbandikhan som gav kontroll över vattenfördelningen i området.
Ett föredrag av Stephen Pelletiere vid St. Bonaventure University, Olean, NY, 29/1, 2003 innan Irak-kriget. Saddam Hussein-propagandan innan är pålagd av någon annan.
Som Björn Johanesson mycket riktigt påpekat har CIA också helt andra dödssiffror för Halabja än de vi kan se på Wikipedia och på andra ställen. Enligt deras sida om "irakiska massförstörelsevapen", en förövrigt skrattretande läsning idag med alla dess bevisade osanningar, så räknas de döda vid Halabja i hundratals, inte tusentals som annars påstås.
Nu ska vi komma ihåg att Irak var USA:s allierade vid tiden för Iran-Irak-kriget, vilket kan påverka exempelvis Pelletieres åsikter och hur den rapport han talar om skapandes. Men rapporten om de irakiska massförstörelsevapnen skapades i Oktober 2002, mitt under de amerikanska uppladdningarna för invasionen av Irak. Det är därför märkligt att de siffrorna avviker så mycket från de officiella. Nog kunde det blivit pinsamt om CIA kallats in som vittnen i en rättegång gällande Halabja.
Al Jazeera tillför också nya fakta gällande den amerikanska Halabja-rapporten som Pelletiere framställde vid US Army War College, 1990:
"Medans War College-rapporten bekräftar att Irak använde sig av senapsgas under stridigheterna kring Halabja noterar den att senapsgas är en oskadliggörande, snarare än en dödande gas, med en dödsfrekvens på endast 2%, så det kan inte ha dödat de hundratals kända döda, ännu mindre de tusentals som påstås av Human Rights Watch."
Att CIA skulle kallas in som försvarets vittnen i en rättegång om Halabja är naturligtvis otänkbart för USA, därför den framhastade rättegången mot Ali Hassan al-Majid som av amerikanska försvarskällor döpts om till "Kemiske Ali" för att få ett bättre skurknamn. Naturligtvis skulle samma källor aldrig säga "Radioaktive Rumsfeld" om den tidigare amerikanske försvarsministern som gladeligen bombade irakier med utarmat uran. Och något "Ohygglige Olmert", "Bombaren Blair" eller "Brutale Bush" lär vi alla få vänta på.
Nyhetsprogram från 1988 om Halabja. VARNING: INNEHÅLLER HEMSKA BILDER!
En annan pinsamhet i sammanhanget är att västvärlden var de som försåg Irak med kemiska vapen. Senapsgasen avfyrades i brittisktillverkade granater. En läsning av Wikipedia kan konstatera följande:
- Totalt sett så kom 52% av all Iraks internationella kemiska vapenutrustning från Tyskland.
- 21% av Iraks internationella kemiska vapenutrustning kom från Frankrike.
- 100 ton senapsgas kom från Brasilien.
- Storbritannien bekostade en klorinfabrik som skulle användas för att tillverka senapsgas.
Naturligtvis var även amerikanerna inblandade. En rapport från den amerikanska senaten -94 listar alla amerikanska exporter till Irak och konstaterar att de kunnat användas för att tillverka en rad kemiska och biologiska stridsmedel. Denna rapport kan dock ha varit överdriven eftersom det var under den tiden man ville överdriva faran från Irak för att införa de ekonomiska sanktioner som totalt dödade över en miljon irakier.
Amerikanska veteraner stämmer också de amerikanska företag som är kända för att ha sålt kemiska komponenter för tillverkning av stridsmedel till Irak. Även den nya regimen i Irak har beslutat sig för att stämma flera företag.
Allt detta ger förklaringen varför Halabja aldrig kom upp under rättegången mot Saddam Hussein och varför rättegången mot Ali Hassan al-Majid snabbades på så fort som möjligt. Nog hade det varit intressant att få höra invånarna i Halabja berätta om hur de blivit attackerade, hur de räknat sina offer och varifrån attackerna kommit.
Först då hade CIA-revisionismen ordentligt kunnat granskas, de ifrågasatta dödssiffrorna till slut kunnat fastslås, Irans roll kunnat förklaras och de internationella medaktörerna kunnat pekas ut.
Det är givetvis orsaken till att de inte får vittna.
Medier om Halabja: SR
Andra bloggar: Rawia Morra och Anna Wester om israeliska brott, Blogge Bloggelito om Kina, Roya och Matilda om amerikanskt tolkningsföreträde, Johan Büser om klustervapen och Jinge om Israelbloggningar.
