"Sin syn på Naomi Kleins "Chockdoktrinen" och hur den i mångt och mycket liknar boken "Da Vincikoden" i sin icke-seriositet."
Det låter ju givetvis intressant, särskilt som boken särskilt rekommenderats av New York Times och valts som en av årets bästa av Amazon och Publishers Weekly, något som knappast lär hända en Timbrobok. Givetvis finns det inget av det omskrivna i Benulics föredrag. Hela de första tio minuterna inleds med en märklig teori om att George Bush invaderade Irak för att ta över landets Stargates. Det är en intressant teori från Benulic sida som passar hos Timbro-högern, men vad den har med Klein att göra är oförståeligt. Först därefter börjar hennes bok diskuteras.
Som gammal maoist passar Benulic väl in bland kryptohögern på Timbro
Annars hittar jag under det över 30 minuter långa föredraget endast fyra punkter där Naomi Klein påstås ha haft fel, vilket måste sägas vara sällsynt lite för en nära 600 sidor lång bok. Här är de fel som Benulic till slut lyckas rada upp:
- Milton Friedman ska inte ha varit personlig rådgivare åt Pinochet.
- USA ska ha varit svinaktiga torterare åtminstone sedan 2:a världskriget.
- Shock and Awe - Chock och Fruktan - handlar inte om att sätta skräck i civilbefolkningen.
- Den amerikanska staten lät inte med flit New Orleans förstöras genom att inte göra något, den arbetade aktivt på att förstöra staden genom att förhindra hjälpinsatser.
- Milton Friedman besökte Pinochet i Chile, två efter hans blodiga statskupp och kritiserade honom aldrig för hans avrättningar av opposition och civila. Han var inbjuden av en privat stiftelse för att försöka sälja in en plan om total frihandel till militärjuntan. Han gav Pinochet rekommendationer i ett personligt möte och blev också ombedd att skriva ner sina rekommendationer för Chiles ekonomiska politik och gjorde detta i ett omfattande brev. Glatt konstaterade han att diktatorn var "välvilligt inställd till ekonomisk chockbehandling".
Därefter har han alltid försvarat Chiles ekonomiska politik, den gav ju ”mer utrymme för individuella initiativ och för en privat livssfär”. Personlig rådgivare känns inte helt fel, även om det kan ge intrycket av att han ständigt var till hands för att viska ondskefulla ekonomiska planer. Den nya politiken ledde till en minskad tillväxt och ökad fattigdom för befolkningen.
Här känns det alltid inte som Benulic har mycket att komma med, Friedman själv konstaterar ju att hans ekonomi anammades av Chiles militärjunta. Det är ju det som är det väsentliga i Kleins bok. - Benulic gör ett stort nummer av att USA torterade tyskar i sina fångläger efter 2:a världskriget "och britterna var ännu värre". Det motsägs givetvis inte någonstans i Naomi Kleins bok och är inte relevant på något sätt.
- Chock och Fruktan handlar om "spektakulära maktdemonstrationer gjorda för att paralysera motståndarens iaktagelseförmåga av slagfältet och förstöra dess vilja att kämpa". Åtkomst till vatten, mat och infrastruktur skulle förhindras. Eller som författarna till doktrinen beskriver det, att åstadkomma "en grad av nationell chock liknande den effekten släppandet av atombomben över Hiroshima och Nagasaki hade på japanerna". Vilket är precis i den mening som begreppet används i boken. Bland historiska exempel, enligt författarna till doktrinen, finns släppandet av atombomberna och de massiva bombningarna i över Vietnam och Kambodja.
Att som Benulic påstå att dessa exempel inte satte skräck i civilbefolkningen är mer än lovligt naivt. Ullmans, en av doktrinens författare, enda kritik mot Irak-kriget var ju att taktiken blandades med åtminstone en gnutta humanism. Han önskade man bombade ännu mer vilket skulle lett till ännu fler mördade civila. - Här är Benulic oförståelig. Han försöker argumentera för att den amerikanska staten inte ville att New Orleans skulle gå under genom en drös exempel på hur de aktivt genom inkompetens saboterade räddningsarbetet. Dessutom har det inte ett dugg med Kleins tes att göra. Vad hon skriver är ju endast att privatiseringsdyrkarna drog nytta av katastrofen i New Orleans genom att genfomföra en politik man aldrig annars hade lyckats med. Och det gjorde man ju.
Johan Norbergs föredrag ska jag lyssna igenom senare, förhoppningsvis har det mer innehåll.
Religiösa utspel om Benulic och Timbro hittar ni här och här.
Uppdaterat 2007-12-20: Nu har jag gått igenom Johan Norbergs föredrag också.
22 kommentarer:
Om du på allvar inte begrep: Läs det här så blir det kanske klarare för dig vad Stargates har med Naomi Klein och hennes bok att göra...
Nä, det där gjorde ju inget tydligare. Det enda jag kan förstå är att Timbro tycker att teorin om Stargates är bättre än Naomi Kleins om att Irak skulle invaderas för oljans och geopolitiska skäl. Och det säger väl en hel del om Timbro.
För stargates teorin verkar ju inte troligare än den om massförstörelsevapen.
Eeeh, du missade alltså att Boris inledning var ironi? Stargatesteorin, som tydligen spridits av diverse konspirationsteoretiker, ställdes mot det enkla faktum att om det nu var så, varför flydde Saddam inte genom någon av dem istället för att bosätta sig i ett litet hål i marken? Sensmoralen var att istället för att låta sig slukas av en fantastisk berättelse kolla hur väl det stämmer med vad man vet.
Sedan är det en intressant skildring av din mentalitet att du direkt hoppar från vad du (felaktigt) tror är en föreläsares uppfattning, till att tillskriva diverse organisationer och samtliga i publiken denna uppfattning. Är det så du funkar, att allt någon säger på evenemang du bevistar är något du håller med om?
Så det är alltså fel att påstå att en gruppering tror på Stargates? Tack, Svensson, för ett förtydligande som jag och Benulic gärna tar till oss.
Själv tycker jag dock fortfarande att det är underligt att Benulic ger lika stor kraft till teorin om Stargates som att Irak invaderades för oljans och geopolitiska skäls skull.
Det är fel att påstå att Boris eller Timbro gör det. Att några andra gör det trots dess absurditet är en helt annan sak.
På vilket sätt är det fel? Han ägnar ju hela inledningen åt att säga att han ger det större trolighet än att Irak invaderades för oljan och att privatiseringar infördes där av Bremer.
Hampus, du är ju inte på riktigt. Andas ut, tänk ett varv till, erkänn att du inte uppfattat ironin och gå tillbaka till de punkter som faktiskt är av intresse att diskutera. Boris föredrag var ett känslomässigt och retoriskt angrepp, för att visa på hur Klein resonerar i sin "faktaspäckade" bok. Om du istället hade lyssnat till Johan Norbergs utskåpning av hennes MINST sagt bristfälliga källhantering och deduktiva logik, så hade du nog fått en tankeställare...
http://download.timbro.se/events/Klein-071217-Johan.mp3
Nej, Dan, jag tror inte det kan finnas en tillstymmelse till ironi i Boris inlägg. Hur kan du överhuvudtaget tro något sådant?
Boris ägnar ju en stor del av sin argumentation mot Klein just med att tala Stargates. Om du säger att den biten bara är någon sorts ironisk retorik anklagar du ju honom för att framföra ett irrelevant pladder? Och det kan du väl aldrig mena!
Sådant får man ju inte anklaga Benulic för, oh nej.
Min genomgång av Norbergs MINST sagt bristfälliga källhantering och deduktiva logik hittar du här.
Alltså, Hampus, det första "religiösa utspelet" du länkar till är också ironi. Inte för att det alltid är så lätt att avgöra, i dessa tider.
Var det verkligen ironi? Jösses, det hade jag aldrig kunnat förstå. Aldrig någonsin.
Inte överhuvudtaget.
Friedman kritiserade visst Pinochets diktatur. Ett exempel:
"Chile is not a politically free system and I do not condone the political system...the conditions of the people in the past few years has been getting better and not worse. They would be still better to get rid of the junta and to be able to have a free democratic system."
Ur "Free to Choose", 1980.
Och han agerade heller aldrig som rådgivare åt honom i någon rimlig mening:
http://lennartregebro.wordpress.com/2007/12/03/om-friedman-och-pinochet/
"Nej, Dan, jag tror inte det kan finnas en tillstymmelse till ironi i Boris inlägg. Hur kan du överhuvudtaget tro något sådant?"
Ja, du, kanske för att han sa det själv? Du kanske skall lyssna på hans inlägg igen? Lyssna på det tills du fattar.
Nej, Lennart, jag kan på intet sätt förstå att Boris skulle vara ironisk. Det är bortom all fattningsförmåga. Hur skulle han kunna vara ironisk när alla hans föleslagare bevisat här att de saknar all förståelse för ironi?
Nej, ironi kan det absolut inte ha varit. Inte alls. Icke-icke-icke. Helt omöjligt. Sådant finns helt enkelt inte på internet och speciellt inte här.
Att skylla en missad ironi på att man är ironisk är ärligt talat ganska löjligt. :-)
Medhåll. Många som kommenterar här borde tänka över det.
, vad du jag är. nu förstår jag. Hela din blogg är ironi. Du är egentligen både liberal, intelligent, vältalig och kunnig.
Ha. OK, sorry, jag begrep inte det. Vad löjlig jag känner mig nu.
Nej, Lennart, riktigt så inspirerad av din blogg är jag inte. Hoppas det inte fick dig att känna dig ännu mer löjlig.
Suck. Vore klädsamt om Benulic på något sätt visat upp vad i helvete tugget om Saddams Stargates har med Klein att göra (eller om han kunde besvära sig att uttala hennes namn rätt: Noomi, inte Naumi).
Nån Stargates-teori i "Shock Doctrine" får man titta i månen efter, eller menar Boris in blanco att alla som hävdar att det kan finnas dolda motiv med en viss politisk kurs skulle vara rubbade konspirationsteoretiker, medan Norberg och Hayek är objektiva "vetenskapsmän"? Vad bra, då kan vi med en gång klassa många sociologer och statsvetare som Stargatesfantaster.
Nej, han hänvar att Naomis resonemang är lika bra som hans Stargate-resonemang. Hans poäng är att det går att komma fram till vilka torier som helst, oavsett hur vansinniga, så länge man inte bryr sig om att kontrollera dom mot verkligheten.
Verklighetskontrollen han gör i Stargate-fallet är "Men varför försvann då inte Saddam genom en av dessa Stargates utan gömde sig i ett hål?" Teorin håller alltså inte.
Exempel på verklighetskontroller man kan göra i fallet med Shock Doctrine är sånt som Norberg tar upp. Han radar upp massor av direkta faktafel.
Boken använder sig av misstolkade citat, rena felaktigheter och dålig logik för att påstå saker som inte är sanna och komma fram med en ond konspirationsteori som inte korrelerar med verkligheten.
Precis som Benulics Stargate-teori, eller Modins teori om att gravitationen är liberal. Båda dom teorierna är knäppa dumheter utan verklighetskontakt. Precis som Kleins bok. Skillnaden är att Klein tror på sin teori. Ja, och så är Benulic och Modins teorier roliga, såklart, medans Kleins är deprimerande. Kanske just för att folk tror på den.
Regebro: Benulic utger sig för att göra en granskning av Kleins bok, men han utgår alltså (om man följer sin tolkning av vad Stargates-snacket har för funktion) som ett axiom från att hans egen syn är Objektiv Vetenskap, medan den som har andra synsätt över huvud taget inte kan konkurrera eftersom de inte är "vetenskapliga". Nej, tyvärr, det är en alltför apologetisk syn på tänkande för at de flesta av oss ska svälja det, inte ens akademiska ekonomer eller statsvetare tänker sig på ett så fullständigt oreflekyterat sätt att de sitter på sanningen - möjligen lpter de så när de ska sälja in isn terori till tidningar ocjh politiker. I verkligheten vet alla forskare att idéer och kunskap är något som stpr under konkurrens
Jag kan inte se att Benulic presenterar någon vägande kritik mot Klein överhuvud taget. När det gäller folk som Norberg och Munkhammar så förväxlar de (medvetet?) det att invända mot sakpåståenden eller ordval och att bestrida en åsikt eller ett perpektiv - om vi krävde at alla åsikter skulle vara belagda med fullständigt oomtvistliga faktuella belägg innan de kunde diskuteras så skulle det knappt finnas någon politisk, moralisk eller vetenskaplig debatt. Däremot redovisar Klein sina källor och resonemang, det gör hennes bok diskuterbar på ett medvetet plan.
Sedan är det förstås så att Naomi kleins bok är en alldeles för magstark sak för publiken på ett Timbroseminarium. Oberservera att jag inte påstår att hon är ofelbar på något vis, jag hävdar helt enekelt att Norbergs och Benulics kritik saknar tyngd och mest vädjar till att mycket få av de närvarande hade läst boken.
Apropå "misstolkade vcitat" så har jag med tiden tappat respekten för folk som hela tiden reser anspråk på att vara logiskt och moraliskt oangripliga (svenska exempel: Per Ahlmark, leif Silbersky, Johan Staël von Holstein, C-H Hermansson). Självklart säger de indignerat att "det där är inte sant, dui misstolkar vad vi höll på med", "du gör inte de rätta logiska distinktionerna" eller liknande. Det är en diskussion för sig, men att NN säger så är inte på något vis slutgiltigt.
"Regebro: Benulic utger sig för att göra en granskning av Kleins bok"
Jaså? Jag fick uppfattningen att hans avsikt var att ta mer ett helhetsgrepp och diskutera varför dagens vänster sysslar med sådana dumheter som Klein gör, mer än att just granska bokens påståenden. Det gjorde ju Norberg först, hur som helst, det verkar ju onödigt att upprepa samma sak två gånger.
"men han utgår alltså (om man följer sin tolkning av vad Stargates-snacket har för funktion) som ett axiom från att hans egen syn är Objektiv Vetenskap, medan den som har andra synsätt över huvud taget inte kan konkurrera eftersom de inte är "vetenskapliga"."
Hur resonerar du när du påstår att han utgår i från det? Jag vet inte om hans synsätt är vetenskapligt, och jag ser inget som tyder på att han utgår från att så är fallet, eller att han utgår från att alla andra är ovetenskapliga. Det han säger är möjligen att vänstern idag HAR ett ovetenskapligt synsätt (och isåfall har han ju rätt). Det betyder inte att han UTGÅR ifrån det. Det går faktiskt att nå slutsatser utan att från början utgå från dom.
"inte ens akademiska ekonomer eller statsvetare tänker sig på ett så fullständigt oreflekyterat sätt att de sitter på sanningen"
Nej, och det gör nog inte Benulic heller. Klein gör nog det, däremot. Åtminstone tycks det ju så, då hon verkar ha helt okritiskt accepterat allt som kan tänkas passa in i hennes teorier, utan att kolla upp om det hänger ihop eller stämmer med verkligheten.
"När det gäller folk som Norberg och Munkhammar så förväxlar de (medvetet?) det att invända mot sakpåståenden eller ordval och att bestrida en åsikt eller ett perpektiv - om vi krävde at alla åsikter skulle vara belagda med fullständigt oomtvistliga faktuella belägg innan de kunde diskuteras så skulle det knappt finnas någon politisk, moralisk eller vetenskaplig debatt."
Vilket absurt påstående. Menar du att Kleins åsikter och perspektiv och slutsatser inte har nåt med dom fakta hon presenterar att göra? Varför presenterar hon dom isåfall som om dom ligger till grund för eller bevisar hennes ståndpunkter?
"Däremot redovisar Klein sina källor och resonemang, det gör hennes bok diskuterbar på ett medvetet plan."
Vilket är just precis det Norberg gjorde. Diskuterade detta "på ett medvetet plan" genom att visa att det hon säger är i grunden felaktigt.
"Sedan är det förstås så att Naomi kleins bok är en alldeles för magstark sak för publiken på ett Timbroseminarium."
Hahaha! Magstark. Vilket skämt.
"Oberservera att jag inte påstår att hon är ofelbar på något vis, jag hävdar helt enekelt att Norbergs och Benulics kritik saknar tyngd och mest vädjar till att mycket få av de närvarande hade läst boken."
Du hävdar alltså att när Norberg påpeka massor av direkta sakfel och resonemangsfel så ljuger han, och att detta skulle märkas om man läste boken?
Regebro: ursäkta att jag inte har tid för en närmare diskussion om Klein, Norberg och Timbros seminarium - och det är inte mneat som någon undanmanöver. Januari är en jäktad månad för alla. Bara några synpunkter.
Först ut, jag råkade i hastigheten knappa "...följer sin tolkning av vad Stargates-snacket har..." - det ska stå "din tolkning", att hela det avsnittet är tänkt som ett sätt att visa hur lätt det är att kontrollera märkliga och fascinerande teorier mot verkligheten och hur många som ändå väljer spännande mumbo jumbo. Det är möjligt att det stämmer, men jag kan inte se att det ger enåt högt betyg till Boris Benulics förmåga att gripa sig an "The Shicock Doctrine".
-Naomi Klein är förvisso övertygad om det hon skriver men jag bédömer att hon inte är *blint* övertygad, hon uttrycker sig inte som om detta vore Sanningar ristade i sten. Att många uppfattar henne som bunden till vissa dogmatiska övertygelser hänger nog ihop med 1) hennes berättande och journalistiska stil (medan Johan Norberg framtonar som stringent filosof - det intressantaste med hans definitioner är, menar jag, vad somn hamnar utanför dem, till exempel att han enbart godkänner negativa rättigheter, och det han inte nämner. Men det finns somliga som har påpekat att också Norberg ger intryck av ett närmast religiöst patos. Han vill frälsa mänskligheten med frihandelns och entrepreprenörskapets Robinsonfackla
2) med att det hon drar fram faktiskt är obekvämt för många och väcker vad psykologer brukar kalla kognitiv dissonans, det passar inte in i de vanliga modellerna, det tar emot att nes överväga. Klein är dessutom väl medveten om att det ligger till så och inställd på att ibland måla med starka färger.
Det är t ex tydligt att hon vill betona det nykoloniala i dagens värld, att "globaliseringen" delvis har lett till nya konflikter och nya slags förtryckande relationer (som delvis speglar gamla, de gamla imperierna). På Timbro vill man givetvis inte höra tals om nykolonialism eller att företag som Louis Vuitton Group, Chiquita eller H&M skulle bygga en del av sina framgångar på omänskliga förhpållanden vid fabriker i Kina och spinnerier i Pakistan. Och man slår indignerat ifrån sig påståenden om att någon - företag, politiker eller individer - skulle räkna med lönedumpning. Rena kommunismen, sa Bill. Vilken proggbrud, sa Bull.
Det är ett ganska säkert tips (om än vetenskapligt obelagt från min sida) att publiken på Timbro, liksom den genomsnittlige läsaren av Svensk Linje, Sveska Dagbladet och Neo, inte gärna köper idéer om nykoloniala drag i dagens värld, och dt vet baturligtvis både Norberg och Benulic. Därför kan de ta för givet att man sväljer en kritik som är riktad mer mot Naomi Kleins politiska och ekonomiska perspektiv mer än mot hennes kunskaper.
(citat mig:)"När det gäller folk som Norberg och Munkhammar så förväxlar de (medvetet?) det att invända mot sakpåståenden eller ordval och att bestrida en åsikt eller ett perpektiv - om vi krävde at alla åsikter skulle vara belagda med fullständigt oomtvistliga faktuella belägg innan de kunde diskuteras så skulle det knappt finnas någon politisk, moralisk eller vetenskaplig debatt."
(citat Regebro:) Vilket absurt påstående. Menar du att Kleins åsikter och perspektiv och slutsatser inte har nåt med dom fakta hon presenterar att göra? Varför presenterar hon dom isåfall som om dom ligger till grund för eller bevisar hennes ståndpunkter?
Åsikter och uppfattningar, politiska eller vardagliga handlingsprogram stödjer sig dekvis på iakkttagna fakta (som inte alltid ligger alldeles öppet ute i verkligheten) coh argument, men det betyder inte att dina eller mina uppfattningar står och faller med om ett, tre eller fem av de där "sakpåståendena" visar sig vara felaktiga (eller om någon person hävdar att han blivit "felciterad" och misstolkad, vilket ofta är vad den genomsnittlige ledarskribenten hänvisar till). En ståndpunkt fungerar inte på samma sätt som ett "brute fact"-påstpående och är inte reducerbar till ett antal nakna fakta eller sunt-förnuft-satser. Karl Popper menade visserligen att vetenskapen och tänkandet funkade så, och att man borde återvända till närmaste "säkra nollnivå" efter varje falsifiering av ett viktigt påstående/nyckelantagande som varit med och byggt under ett argument, men den teorin är idag skrotad av många vetenskapsteoretiker, och med goda skäl. Kopernikus beskriving av solsytemet var ingalunda särskilt mycket enklare än de atsronimiska arbeten som fanns före honom, och han kunde inte heller ange någon orsak till att planeteran skulle röra sig på det sättet. Teorin som åsdan var inte vattentät; det var hans perspektiv snarare än hans fakta som var banbrytande.
"Naomi Klein är förvisso övertygad om det hon skriver men jag bédömer att hon inte är *blint* övertygad, hon uttrycker sig inte som om detta vore Sanningar ristade i sten."
Hur hon uttrycker sig är mindre relevant. Det viktiga är att hon har skrivit en hel bok full av felaktigheter som hon lätt hade kunnat kolla upp om hon hade velat. Antingen är hon blint övertygad, så övertygad att hon anser att hon inte behöver kolla om sakerna hon säger faktiskt stämmer, eller så ljuger hon helt enkelt. Vilket också kan förklaras med att hon är så blint övertygad att hon anser att det är OK att rucka på sanningen.
Åtminstone är detta dom förklaringar jag kan komma på. Du kanske har nån annan förklaring till att Klein publicerar en bok full av faktafel, citeringar utan kontext, felaktiga teorier vars felaktighet är lätt verifierad, och andra rena och och ibland uppenbara felaktigheter.
Om du har andra teorier, så är jag intresserad av att höra dom.
"med att det hon drar fram faktiskt är obekvämt för många"
Det finns inget obekvämt med felaktigheter. Det är bara fel. Det är möjligen jobbigt och ansträngande eftersom man tvingas motbevisa det hela tiden, vilket är tjatigt, men det är inte obekvämt i den meningen du menar.
Det Klein framför är inte dom obekväma sanningar du vill ha det till. Det är möjligen obekväma felaktigheter. :)
"Det är t ex tydligt att hon vill betona det nykoloniala i dagens värld, att "globaliseringen" delvis har lett till nya konflikter och nya slags förtryckande relationer (som delvis speglar gamla, de gamla imperierna)."
Kan man inte betona detta med sanningar? Om man INTE kan det, finns det då? Om man KAN det, varför gör inte Klein det?
"Det är ett ganska säkert tips (om än vetenskapligt obelagt från min sida) att publiken på Timbro, liksom den genomsnittlige läsaren av Svensk Linje, Sveska Dagbladet och Neo, inte gärna köper idéer om nykoloniala drag i dagens värld"
Hur är det intressant eller relevant vad dessa grupper vill lyssna på?
"Åsikter och uppfattningar, politiska eller vardagliga handlingsprogram stödjer sig dekvis på iakkttagna fakta (som inte alltid ligger alldeles öppet ute i verkligheten) coh argument, men det betyder inte att dina eller mina uppfattningar står och faller med om ett, tre eller fem av de där "sakpåståendena" visar sig vara felaktiga (eller om någon person hävdar att han blivit "felciterad" och misstolkad"
Nej, det är helt sant. En bra teori stödjer sig på många observerbara fakta, förklarar många av dom, och fortsätter att fungera även om några av dom faktum man grundade sig på visar sig vara felaktiga. Riktigt bra ståndpunkter kan till och med bli förstärkta av att delar av teoribygget visar sig felaktigt, när man hittar bättre alternativ.
Liberal ekonomisk teori är ett bra exempel på detta. När arbetsvärdeläran visade sig vara felaktig så för sökte man länge laga den och fixa dn på olika sätt. Till slut kom istället marginalnytteteorin, som ersatte arbetsvärdeläran. Den liberala ekonoiska ståndpunkten blev bara förstärkt av marginalnytteteorin.
Så du har helt rätt att en bra ståndpunkt eller teori inte står och faller med ett faktum som används för att stödja den. Men alla bra teorier står och faller med vissa faktum. Vissa saker MÅSTE vara sanna för att ståndpunkten och teorin skall vara hållbar.
Och motbevisar man dom, så faller ståndpunkten och teorin.
"vilket ofta är vad den genomsnittlige ledarskribenten hänvisar till)."
Fjanta dig inte.
"Karl Popper menade visserligen att vetenskapen och tänkandet funkade så, och att man borde återvända till närmaste "säkra nollnivå" efter varje falsifiering av ett viktigt påstående/nyckelantagande som varit med och byggt under ett argument, men den teorin är idag skrotad av många vetenskapsteoretiker, och med goda skäl."
Det påstås ofta, men jag har aldrig lyckats hitta nån hänvisning till att detta är "skrotat". Den enda seriösa kritik jag har hittat mot Poppers vetenskapsteorier bygger på missförståndet att Poppers vetenskapliga metod är ett sätt att komma fram till teorier. Det är den inte. Det är ett sätt att VERIFIERA teorierna.
Om du verkligen har referensr till nån som "skrotar" Poppers vetenskapsteorier så är jag intresserad.
Skicka en kommentar