2008-02-06

Jag gillar Ernst-Hugo

I år blir det 10 år sedan Ernst-Hugo Järegård dog. Visserligen inte förrän i september, men då kanske jag har glömt det. Här är i alla fall fyra klipp med typiska Ernst-Hugo framträdanden. Och är det någon som spelade in hans framträdande i teaterpjäsen VD när den gick på TV kan ni väl säga till.

Ernst-Hugo 1: Tystnad




Ernst-Hugo 2: Danskjävlar




Ernst-Hugo 3: Kött




Ernst-Hugo 4: Postbanken


4 kommentarer:

Krigsblogg 2007 sa...

Ernst-Hugo var ju Ystad-påg från trakterna där jag bor numera.

Ett par år innan sin död medverkade han i ett "soff-program" på TV tillsammans med en annan skådespelare. Det var han som höll låda mest hela tiden.

Efter ett tag avbröt programledaren och sade att man måste använda åtminstone en liten del av programtiden åt något annat än Ernst-Hugos person... 30 sekunder senare hade han fallit i sömn i soffan av pur leda...

/Erik

Hampus Eckerman sa...

Ernst-Hugo är helt enkelt bäst! En sådan där oförglömlig skådis man aldrig kan glömma. Som kunde göra minsta roll till något stort.

Till och med b-filmerna blev bra, se t.ex "Raggargänget".

:)

Galaxa sa...

Oj, vad jag tyckte han var hemsk när jag var riktigt liten. Staffan Westerberg och Monica Zetterlund också - de var läskiga med sina konstverk alt. sjöng konstigt. Missförstå mig inte - jag skulle aldrig komma på tanken att anklaga Westerberg för att ha förstört min barndom, tvärtom berikade han den.

Någonstans förstod jag att dessa tre var stora konstnärer, vilket krävde respekt från min sida, och som 4-åring var det tydligen något som var lite skrämmande för mig. Anita och Televinken var liksom mer trygga i sin enklare glädje! När jag senare märkte hur mycket de här personerna betydde för mig blev jag glad - jag hade liksom väntat på det.

Ernst-Hugo var ett geni. Man borde visa allt han gjort under en Ernst-Hugo-helg: Farsansketchen, Florareklamen, Riket, Raggargänget... Jag skulle bänka mig!

Hampus Eckerman sa...

Staffan Westerberg tyckte jag var olidlig som liten och egentligen nu som vuxen också.

Däremot var jag och såg honom live på teater i en "Vilse i Pannkakan" föreställning för några år sen. En klar höjdare! Jag skrattade så jag grät när han kom utspringande med en gigantisk pannkaka kring midjan och tjöt att "jag har förstört er barndom och nu ska jag förstöra er vuxenålder och ålderdom också"!

:D

Mycket bättre live, mer personligt och varmt då.