2008-01-14

Quneitra - Den syriska spökstaden

År 2003 gjorde jag en rundresa i Libanon och Syrien på ungefär en månad. En av de platser jag besökte i Syrien var Quneitra. Quneitra ockuperades av Israelerna i 6-dagars kriget 1967. 1973, under Oktober-kriget, togs den tillfälligt tillbaks av Syrien, men slutgiltigt lämnades den tillbaka först i Juni 1974 då Israel drog sig tilbaka. Den är nu en del av den demilitariserade zon mellan Israel och Syrien som administreras av FN. Israel valde dock att fortsätta ockupera Golan-höjderna från vilket Israel hämtar 15% av sitt vatten, vatten som annars skulle gått till Syrien.

Infartsväg till Quneitra, byggnaden till vänster är en kyrka

Redan 1967, då FN:s representant Nils-Göran Gussing besökte staden kunde han se israeliernas brutala framfart: "Nästan varje affär och varje hus hade utsatts för inbrott och plundrats". De 20 000 människor som bott i den lilla marknadsstaden och flytt undan kriget förvägrades rätten att återvända enligt vanligt israeliskt manér.

I bakgrunden ses de av Israel ockuperade Golan-höjderna

Efter Oktober-kriget 1973 lämnades staden tillbaka till Syrien enligt ett av FN-förhandlat stilleståndsavtal som gick i kraft 1974. Israelerna visade här sitt fulla förakt för krigslagar, mänskliga rättigheter, FN och folk med arabisk bakgrund. Innan de lämnade staden började de systematiskt förstöra byggnad för byggnad. Hus raserades med bulldozers, andra besköts med granater och kulsprutor. The Times skrev:

"Idag är staden oigenkännbar. Husen med deras tak ligger på marken likt gravstenar. Delar av spillrorna är täckta med färsk jord som rivits upp av bulldozer spår. Överallt finns fragment av möbler, efterlämnade köksredskap, hebreiska tidningar som daterats från första veckan i juni, här en söndersliten madrass, där fjädrarna från en gammal soffa. På några sektioner av en vägg som fortfarande står kunggörs det i hebreiska inskriptioner: "Det kommer en ny omgång"; "Vill ni ha Quneitra får ni det förstört.""

Ruinhögarna är hus som raserats av israeliska bulldozers

Staden hade systematiskt plundrats, allt som gick att stjäla hade stulits och sålts till israeliska företagare. Varje byggnad som lätt kunde raseras raserades. De större byggnaderna besköts med granater och kulsprutor. Dynamit hade placerats inne i husen för att spränga sönder stödpelare. FN konstaterade att den israeliska armén medvetet förstört hela staden i ett direkt brott mot Genéve-konventionen och dess kommission för mänskliga rättigheter fördömde Israel med 22 röster mot en.

Endast USA röstade mot.

Quneitras sjukhus, varje vägg är dekorerad av kulhål och granathål

När jag själv besökte Quneitra var jag tvungen att först skaffa ett särskilt tillstånd hos inrikesministeriet i Damaskus eftersom Quneitra ligger i en särskild demilitariserad zon. Både Lonely Planet och Rough Guide ger bra beskrivningar över hur man skaffar ett sådant (öppetiderna är snåla). Därefter kan man ta sig dit i en vanlig liten buss, minns att det tog 1-2 timmar innan man kom fram. Väl framme måste tillståndet och ens pass granskas av en vakt och man får sedan en guide tilldelad sig. Guiden är absolut nödvändig eftersom området inte helt rensats från minor. Att vandra runt själv kan alltså vara förenat med livsfara!

Det var i September som jag besökte Quneitra, under torrperioden, så när ni ser bilderna ser allt brunt och torrt ut. Vid andra tider på året är gräset grönskande och vackra gröna träd kan ses. Israel ockuperar också Golan-höjderna, endast en liten bit ifrån, och dess vattentäkter. Därför kan bosättarna i Golan leva med swimmingpools och grönska där Syrien måste snåla på vattnet.

De ockuperade Golan-höjderna, gränsen till Israel-kontrollerat område kan ses på grönskan som tas från de stulna vattentäkterna

Det ger en spöklik känsla att vandra runt i Quneitra. Staden ligger öde, de flesta hus har reducerats till stenhögar. Några hus står kvar: Kyrkan, moskén, sjukhuset. Det senare är dock så bombarderat och attackerat att man kunde trott att kriget pågått inne i själva byggnaden. Pelarna har beskjutits med granater, kulhål täcker väggarna. Det tycks ha funnits ett särskilt israeliskt hat mot humanitära byggnad.


Quneitras sjukhus innifrån

Det finns ett hus där man kan vila och inte förfriskningar. Där finns det också en kikare från vilken man kan spana på de av Israel ockuperade Golan-höjderna. Där kan man se hur stora turistbussar kommer för att spana på Syrien - fienden. På den israeliska sidan rör sig turisterna bland bosättarna. Luftkonditionering ökar på luftfuktigheten med hjälp av det stulna vattnet så turisterna inte ska behöva lida av torkan. På den syriska sidan är det torrt och dammigt.

Karta över Quneitra från 1967


Mer nyheter:


  • USA backar nu om incidenten i Hormuz-sundet. Jag har tidigare skrivit tre stycken inlägg om det (här, här och här). Det har varit uppenbart från början att inga hot skett från Irans-sida, ändå har det tagit flera dagar för de svenska tidningarna att införa en rättelse. Bättre än aldrig antar jag, men ändå pinsamt.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag fick hjärtklappning. Det är ju så himla likt södra Libanon där jag tillbringat många somrar när jag var riktigt liten och sen bodde jag där några år!

Avståndet (Det militära) gör att man glömmer hur nära det är, att det är ju samma landskap, samma område :(

Hampus Eckerman sa...

Jo, det ser verkligen likadant ut och lika deprimerande att sitta och titta över ännu en israelisk bosättning.