Israeliska jättemetrar?

Fredrik Malm beskriver den israeliska apartheidmuren:

"...ett tre meter högt betongbygge på Västbanken."

Fler bedragare i tjänst mot Islam

Walid Shoebat, som jag skrev om tidigare idag, är självklart inte den enda bedragaren som påstår sig ha varit terrorist för att dra in kulor (pun intended) och därför inte den enda som uppmärksammats av Israelextremistiska bloggar.

En annan av dessa bedragare är Hassan Butt, vars namn är komiskt nog för oss engelspråkiga. Butt verkar ha varit en av dessa hjärndöda tokstollar som faktiskt varit en fundamentalist på riktigt. År 2001 slängdes han ut från Wolverhamptons universitet och flyttade till Pakistan för att hetsa mot britterna.

Uppenbarligen var det ingen i Pakistan som brydde sig ett vitten om honom (även om han själv gärna påstår motsatsen). Varför skulle de lyssna på en megafonskrikande utlänning när de har sina egna fundamentalister och Pakistans militärdiktatur är utan tvekan ett viktigare mål för dem än några avlägsna britter, oavsett Storbritanniens deltagande i Afghanistan. Här någonstans måste Butt börjat tänka över hur han skulle kunna tjäna pengar på detta.

Samma år som han åkte till Pakistan var Butts tillbaka med en påhittad story som han försökte sälja till Daily Mirror 100 000 brittiska pund, 1.5 miljoner svenska kronor. Polisen svarade med en gäspning och vägrade att arrestera honom. Han gick inte att ta på allvar.

Sedan dess har Butt kommit med allt vildare historier om hur han samlat in pengar till terrorister, skeppat vapen till talibaner i Afghanistan, mött mannen bakom London-bombningen samtidigt som polisen vägrat ta i honom med tång.


Muslimska grupper har kallat honom för mytoman sedan 2002 då han tjoade i BBC om hur han redan i 20-års åldern rekryterat 200 britter att slåss med talibanerna.

Fortfarande, sju år efter sina tokiga påståenden, har Butt inte arresterats. Hans utsagor har granskats, säkerhetspolis har hånflinat, parlamentsledamöter har skakat på huvudena, vanlig polis har asgarvat och muslimer har svurit över honom. Tidningarna älskar honom dock, som t.ex The Observer. Hans skriverier där fick bloggaren "Islamisten" att bittert kommentera:

"Titeln på Butts artikel är anmärkningsvärd - "Min bedjan till mina muslimska kamrater: Ni måste ta avstånd från terror". Jag undrar hur reaktionen skulle bli för kristna om någon som just hoppat av Ku Klux Klan och skrev en artikel som sa "Min bedjan till mina kristna kamrater: Ni måste ta avstånd från rasism", insinuerande att rasism är en del av kristendomen".

Butt har också fått ett schysst bokkontrakt och hoppas bli rik på sina bedrägerier. Muslimhatarindustrin har blivit den nya stora inkomstkällan.

En annan grupp i Storbritannien som sedan länge insett värdet att hata muslimer är den fascistiska och invandrarfientliga organisation BNP, Britisk National Party. Där har man konstaterat att muslimhat är ett bra sätt att skaffa judiska röster. Rith Smeeth säger till The Guardian:

"BNP:s websida är nu den mest sionistiska på nätet - den går längre än alla partier i mittfåran när det gäller att stödja Israel och demonistera Islam och den muslimska världen. De kampanjar aktivt i judiska grupper, särskilt i London, och gör mycket av deras judiska rådgivare, deras stöd till Israel och deras attacker mot muslimer. Det är en giftig kampanj, men den visar på en växande valsofistikering."

I dagens samhälle är det lönsamt att hata muslimer, vilket t.o.m BNP erkänner.

Mossad-blog använder bedragare som förebilder

Bloggen Sleeping Mossad är i gång igen. Denna gång väljer man att plocka fram bedragaren Walid Shoebat som ett sanningsvittne:

"Under sin tid i PLO utförde han flera terrordåd mot Israel och satt i israeliskt fängelse. När han senare släpptes ur fängelset fortsatte han sin kamp mot Israel, flyttade till USA och fortsatte sin kamp från en amerikansk-arabisk studentrörelse. [...] Idag lever Shoebat i USA och spenderar all sin tid med att skriva böcker och hålla föredrag om mellanösternkonflikten. Shoebat, som har varit en del av den palestinska terrorn och har sett den från insidan har mycket intressant att säga."

Och det lät ju imponerande. Problemet är bara att Jerusalem Post avslöjat honom som lögnare (konstaterat av bl.a Mohamed Omar, Ali Esbati och Bulten i Bo).

En knapp för Shoebat och hans beundrare?

Som Israelnews konstaterat är Shoebat bara en av tre bedragare som utger sig för att ha varit tidigare terrorister. De andra är Kamal Saleem och Zachariah Anani. Mikey Weinstein, chef för Military Religious Freedom Foundation, beskrev deras inbjudan till en konferens om terrorism så här:

"Som att bjuda in O.J Simpson-immitatörer till en konferens om våld i hemmet."

Tom Quiggin, en av Kanadas "jihad-experter" menade att Anani inte "har den minsta grad av trovärdighet". Jerusalem Post skriver om Shoebat:

"Shoebats påstående om att han har bombat Bank Leumi i Bethlehem förkastas av hans familjemedlemmar som fortfarande bor i området och Bank Leumi säger att de inte har några uppgifter om att en sådan attack någonsin tagit plats.

Hans släktingar, medlemmar av Shoebat-familjen, är mystifierade över påståendet att "Walid Shoebat" skulle vara ett taget namn. Och Walid Shoebat Stiftelsens arbetsprocess är allt annat än transparent, med Shoebats påstående att den är registrerad som en välgörenhetsorganisation i staten Pennsylvania förnekat av kontoret för Pennsylvanias Statsåklagare.

Shoebats påståenden om att ha varit en terrorist vilar på hans berättelse om den påstådda bombningen av Bank Leumi. Men efter att ha kontrollerat arkiven säger banken att den inte har några uppgifter om en attack mot sin Betlehems-avdelning någonstans under den relevanta 1977-1979-perioden."

Enligt Jewish Post blev Shoubat pro-judisk efter "att ha läst den judiska bibeln". Månne var det 5 Mos. 20:10-17 eller Jes. 60:10-13?

YnetNews gör det ännu tydligare vilken roll Walid Shoebat idag spelar:

"Walid Shoebat, tidigare medlem i PLO:s militära gren som försökte lyncha israeliska soldater på 70-talet, är idag en av den judiska statens bästa PR-människor i kriget mot den palestinska terrorn."

Att ställa sig på den israeliska sidan och förtala och ljuga om hela världens muslimer är en lönsam sak idag. Shoebat är bara en av de bedragare som hoppat på tåget och vi lär se fler av dem i framtiden.

De kommer säkert också beundras av Sleeping Mossad.

Den amerikanske senatorn, krigshetsaren och israeldyrkaren Joseph Lieberman är en av de som sammarbetat med bedragaren Shoebat

Rättelse 2008-04-11: Jag läste fel vid datum på Sleeping Mossads-blog. Texten där var skriven innan Jerusalem Post avslöjade Shoubat som bedragare. Min text är modiferad efter detta. Självklart kommer Sleeping Mossad i sin tur modifera sin text så att alla vet att personen i fråga var en bedragare.

Håll de okända folkmorden okända - Levande Historia behövs!

Jag kom just på att jag själv inte skrivit något om historieuppropet mot Levande Historia. Det är ju så här:

Alla som skrivit under uppropet är självklart kommunister. Det måste man vara om man är skeptisk till Levande Historia. Även om man flytt från Sovjetunionen och röstat borgerligt. Hur ska man annars kunna binda dem till kampanjen mot kommunismen genom guilt-by-association?

Nej, vi ska vara tacksamma över att staten styr över hur historien ser ut. Hur skulle det annars bli? Ett märkligt virrvarr av teorier som ställs mot varandra, jämförs och bedöms efter de fakta som finns tillgängliga. En röd-grön röra alltså!

Sådant vill vi inte ha. Bättre med tydliga direktiv. Napoleon har inte funnits som Bonniers förkunnade i en tidig skrift. Kina var dumma då, men snälla nu som Lars Leijonborg sagt. Alla kommunister är dumma och alla som är dumma är kommunister. Alla snälla är anti-kommunister och alla som är anti-kommunister är snälla. Utom nazisterna. Och Pinochet. Och Mussolini. Och Franco. Och apartheids Sydafrika. Och alla de där andra ni vet. Men ni förstår vad jag menar.

Folkmordet på Armenierna - godkänt att vara okänt

Vi ska tacka staten för att den vill ta ansvaret att kritisera vissa folkmord i historien och låta oss leva med vissheten att de andra folkmorden varit godkända, ofta förespråkade och nu bör förbli okända. Hur skulle det annars kännas att gå i krig om våra folkmord inte längre skulle vara acceptabla?

Så tack, Levande Historia, för att ni inte bara håller historien vid liv utan även skriver om dem på ett levande, roligt sätt. Utan er skulle vi själva behöva tänka och ta ställning, en valfrihet som inte passar in i liberalismens idéer.

För övrigt vill jag föra in en rättelse till Claes Arvidsson i SvD. Han skriver:

"Raoul Wallenberg-monumentet på Nybroplan i Stockholm är en illustration av sambandet mellan nazism och kommunism."

Nej, det är det inte. Det är en illustration av några avföringsliknande laktritssniglar som torkat i solen och desperat kravlar sig mot vattnet. Det är en illustration över hur ful och pinsam konsten har blivit och något stockholmare och turister dagligen skakar på huvudet över och undrar när slaggprodukter ska skeppas bort för att bli bojstenar. Hånfulla människor säger att det är en illustration över Levande Historia, men det är naturligtvis tarvligt och elakt av dem.

(. .)

Lakritssniglar på väg mot vattnet

Tidningar om Levande Historia: DN, Aftonbladet, SvD, HD

Andra bloggar om Levande Historia: Roger Jönsson, Svensson, Jinge, Röda Raketer, Kvalitetsbloggen

Se.... Arabernas Planet!

Se... mordiska galningar med kroksablar!
Se... svartmuskiga män med mörkt smink under ögonen!
Se... modiga amerikaner som skjuter mörkhyade!

Se... männen som hatar sina kvinnor, men älskar sina kameler!

Se...

Arabernas Planet

Sänd till Er från den Fria Världen!

Olika bilder av Israels apartheidmur

Så här ser Israels aparheidmur ut enligt hemsidan Sleeping Mossad:

Så här ser muren ut i verkligheten:

Israelhaverister försöker dölja sin propaganda

(Varning: Denna post innehåller en del otäcka bilder. De som vet med sig att de är känsliga bör stänga av bildvisningen eller inte läsa den)

The Guardian skriver om situationen för palestinierna och den s.k fredsprocessen:

"Den oberoende palestinske parlamentarikern Mustafa Barghouti har räknat 177 döda palestinier sedan Annapols ["fredskonferensen"]. De flesta var i Gaza, men nu finns det också fler avspärrningar i Västbanken än innan November-konferensen. Medans 788 palestinier har släppts fria som förtroendeskapande åtgärd har 1152 nyligen arresterats. Under samma period har fyra israeler dött."

I annan artikel skriver The Guardian om den 12-åriga flicka som sköts ihjäl av israeliska kryppskyttar när hon befann sig inomhus:

"Det var för farligt för ambulanserna att nå lägenheten och för farligt för Abu Saif att ge sig iväg till fots med sin dotter. Istället hämtade han bandage, stängde såret så gott han kunde och höll henne i sina armar när hon blödde.

"Hon sa att det gjorde ont", sa han. "Några få minuter innan hon dog sa hon till mig att sluta trycka mot såret, hon kunde inte andas. Jag bara rörde hennes hår. Sedan såg jag hennes ögon rulla upp. Jag kände på hennes hjärta. Det slog inte.""

Mer än hundra palestinier har dött under de senaste fem dagarna, majoriteten av dem civila, vad än israelhaveristiska bloggtroll försöker säga.

Samtidigt har den israeliska militären ett möte för att försöka hitta på ursäkter för varför det är lagligt att attackera civila områden. 90 av 100 av de palestinier som dött tillhörde miliser påstår den israeliska armén. Vilka är det då han räknar som militanta?

Salseed Abu Jalhoum, 21 månader gammal? Mohammed Maboheh, 16 år gammal som sköts ihjäl när han stod på sin balkong? Mustafa Banna, 20 år, som fått benen bortsprängda av en granat som slog ned i hans hem? Eyad och Jacqueline Abu Shabak, 16 och 17 år, som sköts ihjäl inne i sitt hem? Vilka av de 26 barn som hittils dött är det som ses som fiender?

Och Israelhaveristernas lögner blir bara grymmare. Dagen efter att Israel tackat nej till ytterligare ett erbjudande om vapenvila från Hamas med motivationen "att de inte gett oss något val" skriver Magnus Lindberg på Mossad-bloggen under rubriken "Alla är dumma i huvudet":

"Israel är möjligen en av världens mest föraktade stater. “Självklart!” säger då en mängd människor “det är för att Israel är en apartheid-stat som förtrycker palestinierna.”

Så är det inte. Israel är hatade därför att landet redan från början insåg att det inte var lönt att försöka propagera för sin sak. Israel visste från början att ett judiskt land alltid kommer att vara hatat och att det inte är någon idé att ens försöka göra något åt det."

Man måste uppenbart vara dum i huvudet för att komma med ett sådant påstående. Samtidigt skriver nämligen israeliska tidningar om den omfattande israeliska PR-kampanj som nu pågår, och som Magnus, som aktiv i den sionistiska federationen, självklart är delaktig i:

"Striden utkämpas i media också: Bredvid IDF:s [den israeliska armén] militära operationer har en världsomspännande PR-operationer nu startats för "Operation Varm Vinter". De diplomatiska kampanjen ska motverka de världsomspännande kraven på att avsluta Israels Gaza-offensiv, liksom förbättra den IDF:s knappast glänsande internationella image."

En särskild manual med PR-uttalande har skickats till alla israels 97 konsulat runt världen. Manualen har sammanställts av den nyligen skapade propagandagrupperingen National PR Forum. Förrutom det används särskild programvara för att bevaka websidor och delta i propagandakampanjer för Israel.

Inte lönt att propagera för sin sak? Prova att ändra politik.

Andra bloggar: Jinge, Forum för Frihet, Pasteys Plats och Det Progressiva USA.

Tidningar: Expressen, DN, SvD1, SvD2, Aftonbladet1 och Aftonbladet2

Tchad, Sudan, Darfur-krisen och propaganda

Rebellarmén i Tchads huvudstad Ndjamena tycks ha tvingats tillbaka och utlänningarna har nu till stor del evakuerats. Som vanligt är det fransmännen som är mest aktiva. Redan för två år sen hjälpte de till att avvärja en statskupp mot Tchads president, även om de offentligt förnekade det.

Tchad blev "oberoende" från Frankrike 1960, om landet nu kan sägas vara oberoende när presidenten endast sitter kvar p.g.a franskt ingripande och fransk militär befunnit
sig i landet sedan 1986. Sedan frigörelsen har aldrig ett maktskifte skett via val. Varje ny president har tillträtt via en statskupp, likaså den nuvarande president Déby. Déby var tidigare general under diktatorn Habré, men efter en splittring 1989 bildade han en egen rebellstyrka som tog makten 1990.

Déby har senare valts i tre omgångar, de senare två under omfattande valfusk och den sista också under bojkott från oppositionen. Déby har senare tappat stora delar av det stöd han hade inom militären när han lät ändra vallagen för att kunna bli vald ytterligare en gång.

Även om den avgörande faktorn för rebellernas intåg i Ndjamena utan tvekan är de EU-soldater som skulle skickats för att skydda flyktingar från Sudan finns det långt fler orsaker till missnöje både med västvärlden och med Déby. Pengar som världsbanken avsatt till att bygga oljeledningar har istället använts för att köpa vapen till att hålla presidenten vid makten. Forbes har också pekat ut landet som ett av världens mest korrumperade länder.

En annan avgörande faktor är fientligheten mellan Tchad och Sudan. Tchad har under lång tid bekostat rebeller i Sudan och Sudans huvudstad Ndjamena har också varit värd för flera möten för de sudanska rebelledarna. Sudan i sin tur har gett stöd till rebelledarna som nu försökt att inta Tchads huvudstad. Båda länderna har varit totalt ointresserade av de civila dödsoffren.

Sudanesiska flyktingar i Tchad

Peter Takirambudde på Human Rights Watch säger:

"Tchad och Sudan stödjer olika upprorsrörelser på båda sidor gränsen medans miliserna skövlar östra Tchad och civila får kämpa för sig själva. Tchad är för upptaget med att bekämpa rebeller för att skydda sin egen befolkning och kanske gör allting värre genom att stödja valda milisgrupper."

Det är under förevändningen av att vilja skydda dessa civila som EU velat skicka över 4000 soldater till området, även FN internt inte tycks ha en aning om vad truppernas egentliga uppgift skulle bestå av. Utan tvekan har detta bara gjort situationen värre och är den direkta orsaken till att rebeller nu beslutat sig för att gå in i Tchads huvudstad. Rebellgrupperna i Tchad ser de västerländska trupperna som ett direkt försvar till den korrupta regimen och Sudan är rädd för att de kommer att användas som invasionsstyrka för att komma åt landets olja och uran.

Sudan har givetvis orsak till att vara oroligt för en västlig invasion. Vad vi ofta glömmer här är hur det 2:a sudanesiska inbördeskriget inleddes. 1978 hittades olja i södra Sudan. Fem år senare började Sudan People's Liberation Army sina attacker mot den sudanesiska regeringen. Ledare för SPLA var den amerika-utbildade John Garang. John Garang hade fått sin utbildning i det ökända Fort Benning i USA, mer känt som School of the Americas, den amerikanska militärskola som lärde ut tortyr och statskupper.

Med stöd från USA kunde Garang inledningsvis köpa över 3000 rebeller till sin sida. Detta blev inledningen till inbördeskrig som varade från 1983 till 2005 och ledde till över 1.5 miljoner människors död och fyra miljoner som drivits på flykt. Garang stöddes under hela inbördeskriget av amerikanska kristna grupper och också delvis av den amerikanska regeringen. 1996 investerade USA minst 20 miljoner dollar i militärutrustning för att störta Sudans regering.

SLA milis i Darfur

Sudan-experten Gill Lusk fällde följande kommentar om Garang i dennes dödsruna då han dog i en flygolycka år 2005:

"John Garang tolererade inte några avvikelser och den som inte höll med honom fängslades eller dödades."

Detta inbördeskrig avslutades med att södra Sudan fick begränsad autonomi inklusive kontroll över delar av oljeinkomsterna. Spänningar råder dock fortfarande över vilka delar av Sudan som ska räknas in i den devlis autonoma regionen.

Under hela tiden, både under inbördeskriget och Darfur-konflikten, har det varit uppenbart att västvärlden arbetat mot den sudanesiska-regeringen, först med stöd till de kristna rebellerna, sedan till Tchad. Intressant nog använder sig amerikanska CIA av uppgifter från Sudan vid sin krigföring i Irak. Sudanesiska underrättelsemän infiltrerar rebellrörelsen då många reser via Sudan för att ta sig till Irak. En CIA officer förklarar:

"Det är inte mycket som blonda, blåögda officerare från USA kan göra i mellanöstern, och det finns inget de kan göra i Irak. Sudaneserna kan ta sig dit vi inte kan. De är araber. De kan vandra runt."

CIA har också haft direkta möten med Sudans säkerhetschef.

Från Darfur

Annars har USA vid ett flertal fall avslöjats med direkta lögner mot Sudan i hopp om att hetsa upp stämningen mot landet. John Bolton, en tid USA:s FN-ambassadör, ljög om att Sudan försökte forska fram biologiska stridsmedel, trots att CIA inte gav detta något stöd. Och under 1998 bombade USA sönder en läkemedelsfabrik i Sudan och kallade den för en "fabrik för kemiska stridsmedel". I själva verket var det FN som bekostat fabrikens uppbyggnad och den stod för 60% av alla Sudans mediciner.

Sudan har också arresterat sju personer som de påstått försökt göra förfalskade "våldtäktsvideos". När konflikten i Darfur startade överdrev USAID offren med uppskattningar på att upp till en miljon människor skulle dö redan under krigets första fyra månader. Nu efter tre år, nära tio gånger så lång tid, har konflikten endast skördat en femtedel av den mängd offer som USAID uppskattade.

Den värsta propaganda-attacken var nog då den franska "välgörenhetsorganisationen" Zoe's Ark gick ut med ett stort PR-meddelande om att den skulle rädda 10 000 föräldralösa barn från Darfur. Istället kidnappade de 103 barn från Tchad, satte på dem bandage med fejkat blod, gav dem falska identifikationskort och försökte flyga hem dem till Frankrike.

Tanken var att filma barnen för att "dra uppmärksamhet till folkmordet i Darfur". Organisationen hade tillgång till både franskt militärt flygplan och andra militära inrättningar. För mer propaganda, läs här.

Demonstrationer i Chad mot den franska "hjälporganisationen"

En annan del av propagandan är den om Janjaweed-miliserna som alltid omnämns som något sorts legosoldater till Sudans regering. I själva verket betyder "Janjaweed" endast "En beväpnad man till häst". Ofta har det också varit synonymt med "bandit". Att kalla dessa nomader för "araber" eller jordbrukarna för "afrikaner" är att bortse från alla de mängder av etniska grupper som lever i Sudan. I praktiken är alla svarta, afrikaner, muslimer och arabisktalande. Nomadernas attacker mot bofasta jordbrukar har pågått under långt längre tid än den nuvarande konflikten i Darfur. Som FN konstaterar:

"Det finns inget nytt i de etniska konflikterna mellan nomader av arabiskt ursprung och byar av jordbrukare som hör till afrikanska stammar i Darfur, men numera har de blivit mer dödliga efter angriparna är bättre beväpnade."

I grund och botten den stora konflikten sin orsak i och med svälten 1987, även om konflikter funnits sedan 70-talet, då nomadfolken började organisera sig och också beväpna sig bättre. Nomaderna behöver de värdefulla vattentillgångarna, som ofta finns i närheten av jordbruk, för sina hjordar. På samma sätt råder konflikt över skördemark som odlas av jordbrukare, men där nomaderna låter sin boskap beta. När svält eller torka råder försöker nomaderna helt sonika driva bort jordbrukarna.

I gengäld skapade jordbrukarna organisationerna SLA och JEM för att skydda sig. År 2003 riktade SLA den första stora attacken mot myndigheterna i Darfur och konflikten tog ordentlig fart. SLA hade nära kontakt med John Garangs SPLA och dess attacker just mot oljefält har lett många till att tro att USA och andra länder (såsom Erithrea och Israel) varit involverade i organisationens skapande.

The Guardian skriver vid konfliktens inledning (2004):

"Franvåron av antikrigsskeptiker när det gäller prospektet att skicka trupper till Sudan är extra underligt med tanke på att Darfur har olja. För två år sedan stod demonstranter och ropade "inget blod för olja" i Irak, ändå tycks de inte ha märkt att det ligger enorma, otappade resurser både i södra Sudan och södra Darfur."

Från Darfur

Även Jerusalem Post skriver om just det faktum att nästan all organisation gällande en demonstration mot Sudan startades av judiska grupper i USA:

"Det faktum att de agressiva i Darfur är aramiska muslimer - även om det bör sägas att offren också till största delen är muslimer och att de stödjs av regimen i Khartoum som backas upp av Arabförbundet har fått en del människor att ifrågasätta de verkliga motiven för en del av de judiska oranisationer som deltar i demonstrationen"

Allt eftersom konflikten tilltagit har tillgången till mat minskat och kriget om det som finns har hårdnat med än mer dödsoffer skapade och en allt kraftigare svält. Även växthuseffekten spelar en roll.

Även om både Sudans regering och SLA har skrivit på ett fredsavtal är det långt kvar innan det råder fred i Sudan. Rebellgrupper har börjat slåss med varandra och även nomaderna har börjat egna konflikter i kampen om resurser. Fortfarande är dock situationen i Darfur långt bättre än i andra av världens konflikthärdar. Dödandet har gått ned efter fredsavtalet, i gengäld är det långt, långt värre i Somalia, Irak och Kongo.

Men i Irak och Somalia kan vi inte skylla på den andra sidan och Kongo har ju inte ens olja att stjäla.

Från Irak

Läs i SvD om bättre fredsskapande åtgärder än militär. Läs också The Guardians artikel om nödsituationer där man kan hjälpa människor utan militärt våld. Och grubbla över varför det alltid är intressantast att ingripa i situationer där man får döda folk.

Andra bra artiklar: här, här och här.

Judisk Krönika i samma situation som Mana?

Bulten i Bo skriver ett briljant inlägg om tidskriften Mana och dess likheter med Judisk Krönika:

"Något som varit mindre uppmärksammat i debatten om stöd till tidskriften Mana är att Judisk krönika också beviljats fortsatt kulturstöd - 150 papp. Detta dock utan minsta ifrågasättande från referensgruppens politiska kommissarie Dilsa Demirbag Sten, trots att denna tidskrift faktiskt gjort sig skyldig till exakt samma överträdelser som Mana anklagas för."

Vilka överträdelser syftar Bulten på? Läs själva!

För övrigt skriver SvD om att Mana nu beviljats ett bidrag på 225 000 kronor samt 50 000 kronor för sin hemsida. Johan Staël von Holstein har dock reserverat sig från beslutet: "Jag har svarta kompisar som mejlat mig och sagt att de känner sig kränkta av det som skrivits."

Dilsa Demirbag-Sten tycks dock ha insett att hon haft för lite på fötterna:

"Det är ingenting konstigt med att de inte brydde sig om min reservation."

Där är vi böjda att hålla med henne.

Dilsa Demirbag-Sten lever i sin dingdinga värld

Gällande tidskriften Mana så har nu Dilsa Demirbag-Sten gått ut med en lång artikel i Expressen om varför den bör bli av med sitt kulturstöd. Hon gör därmed direkt motsatsen till vad hon sa till tidningen ETC:

"– Jag vill inte uttala mig förrän styrelsen gett sitt besked. Då kan vi ha en öppen diskussion. Till dess är det en intern diskussion."

Nu har hon uttalat sig i alla fall. Sanningen är ju uppenbarligen att hon inte vill hålla en diskussion där hon kan få motfrågor. En monolog i Expressen är ju så mycket bättre då.

Det finns fler som vill skriva i Expressen

Hon anklagar därför tidningen för fyra saker:

1. En uppskruvad retorik.
2. Att glida mellan Israelkritik och antisemitism.
3. Rasism
4. Kvinnofötryck.

Låt oss titta på de fyra punkterna:

1. Upskruvad retorik: När jag läser detta har Expressen, som Demirbag-Sten själv skriver i, följande rubriker på sin debattsida (rubrikerna från huvudsidan kan skilja sig från inläggen):
   
   
   • Bodström skyldig till häxprocessen
   • Sluta tjata om kolonialismen
   • Därför vill Adelsohn tysta Svenska Dagbladet
   • Gå ur svenska Amnesty!
   
   
   
   Och apropå Demirbag-Stens uttalande om att det är "svårt att polemisera med en publikation som lever i en ding ding värld":
   
   
   • Anden Ambres finns visst
   
   Nej, någon som skriver i Expressen ska knappast uttala sig mot att andra använder sig av "uppskruvad retorik", vilket Demirbag-Stens egen text är ett utmärkt exempel på.
   
   
2. Att glida mellan Israelkritik och antisemitism: Här kan Demirbag-Sten dock inte ge ett endaste exempel på var antisemitismen skulle komma in. Hon anför dock flera utmärkta exempel på Israelkritik. Därutöver är det endast den redan avslöjade citatförfalskningen om att Joacim Blomqvist skulle vara konspirationsteoretiker. Blomqvist skriver själv om detta:
   
   

   "Ett exempel är i det parti av hans text som angriper en kommentar jag skrivit om ett israeliskt bombangrepp mot Syrien, där han bröt han loss en bisats som ändrade innebörden av min ironiska slutknorr. Med det förfalskade citatet verkade det som om jag försvarade Irans antisemitiska president och tog parti för allehanda antisemitiska konspirationsteorier. I själva verket angrep jag Irans president och tydliggjorde att jag inte har något övers för konspirationsteorier. Om man tar sig vilka friheter som helst när man söker förlöjliga sin motståndare, kan man hitta vad som helst i motståndarens texter. Med rätt citatteknik kan djävulen bli from.
   
   Dilsa Demirbag-Sten lånade Henrik Bachners förfalskade citat och menade att det kom från min kommentar. På liknande sätt går hon på i hela debattartikeln. "
   

   
   

   Dilsa samlar skit för att kasta på sina meningsmotståndare
   

   
   
3. och 4. Rasism och Kvinnofötryck: Intressant nog tycker Demirbag-Sten att tidningen Mana är rasistisk och kvinnoförtryckande mot endast tre personer. Två folkpartister. Vore det inte mer logiskt att säga att tidningen är mot folkpartister? Och snarast är det ju så att de som inte är mot dessa folkpartister faktiskt borde kunna klassifiseras som rasister och kvinnoförtryckare. De vill ju tvångsgranska könen på invandrarkvinnor, något som stämmer bra in för både rasister och kvinnofötryckare. Den tredje personen är Ayaan Hirsi Ali:
   
   

   "Vad är det som får Ruth och andra att tycka att det är förkastligt och, förmodar jag, rasistiskt att kalla människor för nigger/husneger men bara ett retoriskt övertramp” när tidskriften Mana gör det samma (”Ayaan Hirsi Ali: En husnegers hårda lott” av Jorge Capelan på Manas hemsida 17/5 2006). Ingen seriös publikation skulle låta en journalist kalla någon för neger."
   

   
   Låt oss se vad Mana själva har att säga om användandet av detta ord:
   
   

   "Ett av målen bakom den liberala högerns attacker mot Mana är att förbjuda den radikala antirasismen genom att själva ta över definitionen av rasism. Till ändamålet är inga gränser för vad som kan betraktas som anständig intellektuell praxis gilltiga.
   [...]
   Uttrycket "husneger" (house nigger), har gamla anor och användes för de slavar som släpptes in i slavdrivarens hem, antingen som sexslavar eller som hembiträden, mm vilket ofta medförde vissa verkliga eller inbillade privillegier i förhållande till fältslavarna trots de förödmjukande och kränkande omständigheterna.
   [...]
   Om man läser Malcom X:s tal och skrifter konstaterar man att han syftar på slaven som föreställer sig att han tillhör samma grupp som sin herre bara av en anledning att han/hon bor i samma hus. Vad som stör dagens högerliberaler är att vi radikala antirasister pekar på att det faktiskt finns olika sociala grupper med åtskilda intressen som grupp."
   

   
   Vad är det då som får Mana att använda så grova ord mot Ali? Kanske denna intervju i Reason:

   
   

   "Reason: [Kan inte en] våg av frigörelse lyfta islam till vår moderna tid? ... Tror du inte att islam kan åstadkomma sociala och politiska förändringar?
   Hirsi Ali: Bara om islam besegras. Den politiska sidan av islam präglas nu av en makthungrig expansionism och har blivit starkare än de fredsälskande muslimerna. Reason: Menar du inte besegra radikal islam?
   Hirsi Ali: Nej. Islam, punkt. När den besegrats kan den förvandlas till något fredligt. Det är överhuvudtaget svårt att tala om fred nu. Man är inte intresserad av fred. Reason: Måste vi krossa världens 1,5 miljarder muslimer under våra kängor? Vad betyder 'besegra islam' i konkreta termer?
   Hirsi Ali: Jag menar att vi är i krig med islam. Och det finns ingen mittemellanposition i krig. Islam kan besegras på många sätt. Till att börja med genom att motverka spridandet av ideologin i sig själv; för närvarande konverterar västerlänningar till islam, och de blir ibland de mest fanatiska. Det förekommer infiltration på skolor och universitet i väst. Vi kan stoppa det. Vi kan stoppa brännandet av flaggor och andra symboler och vi kan se dem i ögonen, demonstrera vår övertygelse och säga: 'Vi varnar er. Vi
   accepterar inte det här längre.' Det kommer en tid då du tvingas krossa din
   fiende.
   Reason: Militärt?
   Hirsi Ali: På alla sätt, och om vi inte gör det, kommer vi att få leva med konsekvenserna av att själva bli krossade."

Var liberalerna hämtar sina argument

Vad säger då ordföranden i Kulturrådets regferensgrupp, Arne Ruth?

"– Börjar man införa politiska kriterier och blandar samman dem med kvalitetskriterier, då tycker jag att man ska lägga ned hela verksamheten. Då blir det här en censurinstans istället, sade han i förra veckan i SVTs Kulturnyheterna."

Ordföranden i Föreningen för Sveriges kul­tur­tidskrifter, Siri Reuterstrand, säger också sitt:

"– Det är ju hemskt om man drar in stödet för att man anser att någon har obekväma åsikter. Jag skulle bli förvånad om den nya styrelsen säger nej. Det skulle vara en oerhört stark markering. Om de ska följa sitt uppdrag kan de inte säga nej."

Även Arne König, vice-ordförande på Journalistförbundet säger:

"– Vi vill inte ­förekomma styrelsens beslut. Men om det skulle visa sig att styrelsen politiserar bedömningar av kulturtidskrifter kommer vi naturligtvis att reagera."

Nej, Dilsa Demirbag-Sten har inte mycket på fötterna. I sin artikel skriver hon att det är rena fantasier att tala om "liberalismens död och det faktum att dagens realliberalism närmar sig 1930-talets fascism".

Hon motbevisar sig själv bra med sin debattext.

Tidigare texter om detta: Här, här, här och här.

Rättshaveristisk citatfuskare vill kasta flugskit på mig

Igår skrev jag ett längre inlägg över hur israelvännen Henrik Bachner använder sig av citatfusk för att kunna anklaga andra för antisemitism. Det fick i sin tur en annan Israelvän vid namn Jonathan Leman, eller Göken Jonte som han själv vill kalla sig (Gök är onekligen ett passande tillmäte), att få frispel!

Det här är vad han inte skrev om i sitt inlägg:

• Att de judiska bosättarna på palestinsk mark ökat med 5 % förra året.
  
  
• Att israel kontrollerar 38% av den palestinska marken på Västbanken.
  
  
• Att Israels behandling av palestinierna i allt väsentligt är densamma som Sydafrikas behandling av de svarta.

Nej, Israels politik skulle det inte talas om, här handlade det om att predika mot antisemitismen som varje människa i hela världen tycktes lida av. "Göken" började med att anklaga mig för att "inte kunna handskas med källor". Intressant nog använder han en fullständigt avskyvärd hantering av källor själv för detta, nästan lika usel som Bachners egen.

Göken Jonathan försöker dra en vals för mig

Bl.a skriver han om en text i tidningen Mana av Joacim Blomqvist:

"När det gäller citatet stämmer det att Blomquist visar att han är kritisk till hmadinejad genom att säga att han har ”sinne för långsökta konspirationsteorier”. Men det är inte tydligt att Blomquist är ironisk i fallet Vilks. Det kan ju vara så att den iranske presidenten denna gång faktiskt har rätt. Så tolkade iaf jag citatet i fråga."

Men Joacim Blomqvist själv skriver ju:

"Jag rekommenderar varmt att Henrik Bachner läser hela min text, men inte som fan läser Bibeln. Jag har aldrig försvarat Ahmadinjead utan tvärtom angriper
jag honom i texten som citeras men de orden har påpassligt nog fallit bort. I min ironiska avslutning på ovan nämnda text står det; "Man kan undra ifall Mahmoud Ahmadinjead, Irans president med sinne för långsökta konspirationsteorier inte i själva verket har rätt. Det var Israel som påverkade Lars Vilks att göra rondellhundarna, för på det här viset kommer landets folkrättskränkning bort från löpsedlar och nyhetssändningar", dvs jag gillar varken konspirationsteorier eller Irans president. Något man tydligt förstår om man läser hela texten. Kommentaren handlar om bombningen av Syrien och inte om Ahmadinjead eller Lars Vilks rondellhundar."

Som ni ser ovan så är helt enkelt Jonathan genuint usel på att förstå ironi. Nu vet han i alla fall vad Blomqvist menade.

Jonathan försöker hitta fler sätt att bevisa att Mana-redaktionen skulle vara antisemitisk genom att komma med en mängd citat där de är kritiska mot Israel. Det är ju bara rena dumheterna, ingen har ju sagt annat än att de är israelikritiska.
Sedan kommer han till sitt trumfkort:

""Nobelprisförfattaren Alexander Solsjenitsyn som skrev om Gulag, hävdade att den ursprungliga ryska arkipelagen var utarbetad och administrerad av judar. Hans påstående blev kritiserat och förnekat av judiska organisationer. Det finns emellertid ingen tvekan om vem som skapade Palestinas Gulag."

030129

Underförstått i det sista citatet är att de judiska organisationerna inte har någon trovärdighet och att det de facto var judarna som låg bakom Gulag, precis som alla andra hemskheter i Världen enligt författaren som kallar sig Israel Shamir som Mana gav utrymme till. "

Nå, detta är en gammal artikel av Shamir som inte längre får publicera sig i Mana. Är den antisemitiskt? Nej, inte enligt den israeliska nyhetstjänsten Ynetnews som under rubriken "Stalins judar" skriver:

"Och vi, judarna? En israelisk student går ut högskolan utan att någonsin få höra namnet "Genrikh Yagoda", den största judiska mördaren under 1900-talet, GPU:s ställföreträdande kommendant och grundaren och kommendanten för NKVD. Yagoda implementerade flitigt Stalins kollektivordrar och är ansvarig för minst 10 miljoner människors död. Hans judiska assistenter etablerade och underhöll Gulag-systemet."

Så det är uppenbarligen endast israeliska tidningar som får skriva om detta. Detta är uppenbarligen en punkt då i alla fall Jonathan inte har särskilt stor trovärdighet. Här måste jag dock distansera mig. Den israeliska Ynetnews tycks försöka påstå att någon sorts kollektivskuld skulle finnas för alla judar enbart för att några av Stalins värsta medhjälpare skulle ha varit det. Det är givetvis rena dumheterna och som tur är skrevs aldrig något sådant i Mana.

Typisk antisemit!

Efter att ha fått uttryckligt fel på två punkter fortsätter Jonathan raskt med att tramsa vidare om nästa. För att visa hur ondskefullt antisemitiska Ordfront är för att de kritiserar Gamla Testamentet hänvisar han till ett nyhetsbrev från SKMA, kända för en sämre citatteknik än Henrik Bachner. Som Jan Guillou beskriver dem:

"Aftonbladets kulturchef har just antisemitstämplats i den andra kvällstidningen av den anledningen. Emellertid handlar den svenska diskussionen om antisemitism alltid om något annat. Svenska kommittén mot antisemitism och liknande politiska grupper har nämligen utvecklat en egen pseudovetenskap där de kan finna antisemitism där ingen annan finner den. Minst fyra av Aftonbladets kolumnister ingår i detta sortiment av antisemiter som antingen förnekar sin uppfattning, är omedvetna om den eller i vart fall inpiskade nog att dölja sina böjelser genom att, fräckt nog, inte uttrycka sig antisemitiskt.

Detta andra som diskussionen döljer är naturligtvis Israels ockupationspolitik. När debatten om Hillersberg rasade som hetast i morgonpressen attackerade Israels krigsmakt palestinska getton med artilleri och flygbeskjutning. Värst drabbades Gaza, där närmare en miljon människor hålls inspärrade tätt sammanpackade men där trettio procent av området är upplåtet åt något tusental israeliska kolonister som måste ”skyddas” från de palestinska infödingarna.

Detta är inte lätt att försvara. Skillnaden mellan Israel och apartheidstaten Sydafrika är att Israel avrättar fler människor och håller fler inspärrade eller i militärt omringade gettobildningar. Därför blir frågan om antisemitism så angelägen för Israels försvarare."

Givetvis kan organisationen inte hitta ett enda citat som skulle göra Ordfront till antisemitisk, istället skriver man in egna ord för att texten ska verka mer illasinnad.

"Den judiska bibelns Gud var en "psykotisk mördare", rasist och "fullblodsnazist". Han kunde ha varit "läromästare" åt Hitler."

Men det står ju aldrig "den judiska bibelns Gud"! Det är något som SKMA bara hittat på. Det gäller att klippa och klistra, ta lösryckta ord, lägga in andra och försöka tejpa ihop dem till en Goebbels-bild. Jonathan ser Hitler i Rorshack-testet. Vi andra ser en illa utspilld bläckfläck som han försökt svärta ned Ordfront med.

Kristna är antisemiter, vi vet nog!

Jonathan går dock oförvätet vidare med sina lösryckta citat och sin historieförfalskning. Nästa offer är Stefan Hjertén. Henrik Bachner anklagade Hjertén för att "passionerat ha försvarat Faurissons 'teorier' om Förintelsen som en 'sionistisk' bluff". För att bevisa detta citerar Jonathan Hjertén:

"Hjertén inte bara förklarade Faurissons påståenden som icke-antisemitiska, han menade själv att han genom Faurisson insett att gaskamrarna var besvärliga ur källsynpunkt".

Jonathan tycks ha lite olika definitioner mot "passionerat försvar" än vi andra. Och var skulle Hjertén sagt något om att den nazistiska förintelsen skulle vara en bluff? Givetvis citerar han inte alls de skäl som Hjertén framhåller:

"Den franske historikern Georges Wellers förklarar det på följande vis i en bok — Les chambres a gaz ont existe — som han gav ut förra året som polemik mot Faurisson:Hitler, Göring, Heydrich och Eichmann ville från 1942 utrota alla judar i underlydande länder. Men de insåg vilken opinion de kunde få mot sig både i Tyskland och utanför. De ville inte heller schavottera inför eftervärlden. Därför beslöt de att genomföra allt i hemlighet. Principbeslutet skrevs aldrig ned. Alla order utfärdades i chiffer under oskyldiga rubriker. Inga listor över de avrättade i gaskamrarna fick föras. När nederlaget närmade sig, mest påtagligt österifrån genom Röda armen, beslöt den högsta ledningen att utplåna gaskamrarna. 1944 -45 sprängdes alla fungerande gaskamrar. Därför - skriver Wellers - är källäget svårt. Brottet avslöjades i full utsträckning först under processen i Nürnberg. I dag är frågan ännu svårare genom att de som bekände eller vittnade i Nürnberg i stor utsträckning avrättades eller tog livet av sig."

Vad i denna beskrivning är fel? Vad är det som Jonathan finner så ondsint i att Hjertén menar gaskamrarna är svåra ur källsynpunkt eftersom de systematiskt förstörts och inga listor över avrättade tilläts göras? Det är väl inte direkt något nytt att nazisterna försökte förstöra alla bevis kring gasningarna? Att använda lösryckta citat tycks vara en specialitet för alla som rör sig kring Bachner. Inte ett påstående går att hitta om att Hjertén skulle ha sagt att den nazistiska förintelsen vore en bluff. Hela Hjerténs text finns här.

Äckliga, avskyvärda antisemiter!

När det gäller Donald Boström börjar Jonathan flumma runt. Bachner framförde en tydlig lögn om att Boström skulle "ha misstänkliggjort tre svenska journalister endast på grundval att de var judar". I själva verket berömde Boström en av de tre journalisterna för Sveriges bästa mellanösterrapportering. De andra två kommenterade han inte. För att bevisa detta citerar Jonathan Nathan Shachar, vars far var ordförande i Samfundet Sverige-Israel. Shachar skriver dock inte ett dugg om det citatfusk som Bachner begick. Det är ohederligt av Jonathan att ignorera grundproblemet. Att Bachner ljög om Boström.

Enligt Bachner är Ulrika Kärnborg en hemskt taskig typ som teoretiserar om "sionistiska sammansvärjningar" när hon skriver:

"Efter att pliktskyldigast, med överväldigande stöd från världsopinionen, och märk väl: resultatlöst, ha jagat Usama bin Ladin i Afghanistan, kunde man så återgå till den ursprungliga planen, att störta Saddam Hussein för att på så vis eliminera åtminstone en av Ariel Sharons fiender.""

Det var ju blott ett mycket logiskt inlägg om att Israel var en av orsakerna till USA:s invasion av Irak. Ariel Sharon har ju uttryckt sin glädje över Irak-kriget flera gånger och också hjälpt till att försöka ge underlag för att starta kriget. Jag tror ingen idag säger emot detta och det kan knappas räknas som en konspirationsteori. Bara för knappt två veckor sedan sa gav ju en av Israels över-rabbiner följande besked till George Bush vid hans besök i Israel:

"Jag vill tacka dig för att du stödjer Israel och för att du för ett krig mot Irak."

Zarembas kritik passar bra också på Jonathan, att han "likt en paleontolog som ritar en dinosaurie utifrån ett lårben, återskapat en hel tankekedja ur sju lösryckta ord".

Alla vet att den usle Jimmy Carter är antisemit!

Att dessa anklagelser bygger på den israeliska idétraditionen att anklaga alla kritiker för antisemiter är knappast en sensation, annat än för dem som förespråkar staten Israels rätt att kränka alla FN:s lagar om mänskliga rättigheter och att uppföra en direkt rasistisk apartheidstat och hyser ett utrotningsinriktat hat mot alla Israels fiender.

Givetvis tycker jag inte det ovan, men det är den typ av ordval och resonemang som Jonathan trivs med (läs själva hans inlägg). Och det säger en hel del om hans sätt att argumentera.

EMCA publicerade en rapport som stod för dålig forskning. Bra tycker Jonathan. Frågan är om Jonathan står för Bachners teori om att det var en konspiration som låg bakom att rapporten inte publicerades. SvD skriver om rapporten:

"EUMC:s rapport som Bachner nämner i sin artikel övertygar inte heller. Exempelvis finns i avsnittet om Sverige ett försåtligt resonemang som går ut på att antalet antisemitiska attacker är högre i Malmö än i andra svenska städer. Några statistiska belägg framförs inte, men orsaken uppges vara att Malmö har en högre andel muslimer bland sin befolkning än andra städer. Författarna anser sig nämligen ha "indikationer" på att muslimer är mer antisemitiska än andra befolkningsgrupper. På detta resonemang följer en uppräkning av antisemitiska incidenter i Malmö - jag får det till sex fall av vandalisering av judiska platser. Genom att först hävda att muslimer är antisemiter mer än andra och sedan redovisa antisemitiska incidenter, försöker man uppenbarligen skapa en koppling mellan muslimerna och incidenterna. Men så vitt jag vet har ingen gripits för vandaliseringen, som alltså mycket väl helt eller delvis kan ha utförts av ickemuslimer.

Det noteras i rapporten att en grupp "unga araber" skrikit "judejävel" till en kvinna. Vilka kriterier som använts för att bestämma deras etnicitet framgår inte. Ändå pekas de ut som "araber".

Att skribenter som ägnar sig åt att forska om antisemitismen själva har så lätt att hamna i uppenbart fördomsfulla resonemang om araber/muslimer är en gåta."

Vi tar åter in Henrik Bachners citat som Jonathan tycker står för en "historiskt betingad försiktighet":

"I Frankrike och USA har judarna uppnått en position där de blir omöjliga att förbigå. Naturligtvis förklaras detta till viss del av deras stora antal, men mycket beror också på att de har agerat på ett sätt som gjort det mycket
svråt för de makthavande att negligera judiska intressen. De har blivit ett permanent inslag i dessa länders politiska och kulturella liv. De judiska minoriteterna gör sig där inte endats märkbara när de attackeras. En liknande utveckling måste till i Sverige."

Själv ser jag det som Der Stürmer-teorier om judisk makt. Och Jonathan verkar stödja denna typ av konspirationsteorier och menar att det är naturligt för judar att agera konspiratoriskt enligt detta sätt p.g.a "historiskt betingad försiktighet". Hade någon annan framfört att judar skulle oganisera sig för att "bli omöjliga att förbigå" eller för att "de har agerat på ett sätt som gjort det mycket svråt för de makthavande att negligera judiska intressen" hade de omedelbart blivit anklagade för att vara antisemiter.

Och det med rätta.

Bara antisemiter är emot aparheid...

Att Bachner är känd för sin dåliga citatteknik är en sak, men värre är hans hat mot alla araber (vilket jag hoppas att Jonathan inte delar). SvD skriver:

"Att skribenter som ägnar sig åt att forska om antisemitismen själva har så lätt att hamna i uppenbart fördomsfulla resonemang om araber/muslimer är en gåta. Det är inte ens ovanligt att den så kallade nazianalogin används mot araberna. Tossavainen gjorde det när han presenterade sin undersökning på DN Debatt, och Henrik Bachner har själv gjort det i sin avhandling.
[...]
Ja, det är minst sagt anmärkningsvärt att Bachner och flera andra av de forskare som skrivit i den här angelägna frågan själva har ägnat sig åt grovt kränkande generaliseringar av araber. Vissa har till och med funnit det legitimt att jämföra arabvärlden - och därmed araberna - generellt med nazisterna. Henrik Bachner själv tillhör tyvärr denna grupp."

Nej, av göken Jonathans försök att bemöta mig blev bara flugskit. Men från den typen av rättshaverist som agerar med falska citat ska man väl inte förvänta sig annat.

Mer om Bachners citatfusk

Joacim Blomqvist på Mana har nu kommenterat det förtal som Henrik Bachner skrivit om honom i tidningen Axess:

"Jag rekommenderar varmt att Henrik Bachner läser hela min text, men inte som fan läser Bibeln. Jag har aldrig försvarat Ahmadinjead utan tvärtom angriper jag honom i texten som citeras men de orden har påpassligt nog fallit bort. I min ironiska avslutning på ovan nämnda text står det; "Man kan undra ifall Mahmoud Ahmadinjead, Irans president med sinne för långsökta konspirationsteorier inte i själva verket har rätt. Det var Israel som påverkade Lars Vilks att göra rondellhundarna, för på det här viset kommer landets folkrättskränkning bort från löpsedlar och nyhetssändningar", dvs jag gillar varken konspirationsteorier eller Irans president. Något man tydligt förstår om man läser hela texten. ommentaren handlar om bombningen av Syrien och inte om Ahmadinjead eller Lars Vilks rondellhundar."

Mer om Bachners citatfusk hittar ni här.

Henrik Bachner, citatfusk och fejkad forskning

Kristoffer Ejnermark berättar om hur Henrik Bachner använder sig av citatfusk för att få tidningen Mana att verka antisemitisk. När Joacim Blomquist i tidningen skriver:

"Här i Sverige dränktes vi istället under förra veckans största geopolitiska klavertramp av en parodisk pressfrihetsdebatt om några pennteckningar. Man kan undra ifall Mahmoud Ahmadinejad, Irans president med sinne för långsökta konspirationsteorier inte i själva verket har rätt. Det var Israel som påverkade Lars Vilks att göra rondellhundarna, för på det här viset kommer landets folkrättskränkning bort från löpsedlar och nyhetssändningar."

...så lyder Bachners version:

"I samband med debatten om Lars Vilks bild av Muhammed som rondellhund meddelade Irans antisemitiske president Ahmadinejad att det var "sionister" som låg bakom publiceringen av teckningen. Också detta var en tankegång som attraherade Mana. I en kommentar den 18/9 2007 undrade redaktionssekreteraren Joacim Blomqvist om inte Ahmadinjead "i själva verket har rätt". Israel hade just bombat ett mål i Syrien, påminde Blomqvist och förklarade: "Det var Israel som påverkade Lars Vilks att göra rondellhundarna, för att på det här viset kommer landets folkrättskränkning bort från löpsedlar och nyhetssändningar.""

Den kritiska meningen om Ahmadinejad har helt fallit bort i Bachners version eftersom den inte skulle stämma in med den version han försöker måla upp. I själva verket kritiserar ju Blomquist den typen av tänkande som konspiratoriskt, men skriver ironiskt att rondellshunddebatten var det bästa som kunnat hända för att dölja Israels folkrättskränkningar.

Antisemitiska flickor!

Tyvärr är denna typ av citatfusk standard för Bachners skrivmetoder och är orsaken till att hans opinonsundersökningar sågas, ifrågasätts och skrattas ut.

Låt mig ge några exempel:

• Bachner försöker tillskriva skribenten Ulrika Kärnborg antisemitiska åsikter vilket får DN:s Maciej Zaremba att skriva: "Det är en helt ogrundad tillvitelse. Det finns i Ulrika Kärnborgs artikel ingen antydan om judiska komplotter. Det är som om Henrik Bachner, likt en paleontolog som ritar en dinosaurie utifrån ett lårben, återskapat en hel tankekedja ur sju lösryckta ord."



• Donald Boström anklagas för att "ha misstänkliggjort tre svenska journalister endast på grundval att de var judar." I själva verket säger Boström: "En av de bästa journalisterna över huvud taget i den här konflikten är Cordelia Edvardson, Svenska Dagbladet, som har judisk bakgrund.".
  
  
• Stefan Hjertén påstås "passionerat ha försvarat Faurissons 'teorier' om Förintelsen som en 'sionistisk' bluff". I själva verket ansåg han att yttrandefrihet också gällde Faurisson och att mannen inte skulle misshandlas eller mordhotas. Samma som gäller Hirsi Ali eller Salman Rushdie alltså. Hela Hjerténs text finns här.

Antagligen bara en potentiell antisemit...

Herman Lindqvist skrev en gång om det bemötande som Israels kritiker får:

"Under min egen drygt trettioåriga erfarenhet av konflikten har jag gång på gång fått uppleva hur nästan alla svenska journalister, politiker och vanliga turister som kommer för att studera problemen från bägge sidor mycket snart chockeras av den israeliska arrogansen och rasismen mot araberna. Få vågar eller orkar skriva detta då de kommer hem, för de som gör det blir omedelbart giftbesprutade av mäktiga och inflytelserika pro-israeliska lobbygrupper. Då är det bekvämare att tiga."

Henrik Bachner är just en av "giftbesprutarna", en person som genast använder antisemitvapnet för att försöka tysta all kritik mot staten Israel. Det har han kvar sen sin tid som ledamot i Solidaritetskommittén för Israel, sedmera Svensk Israel-Information. För att försöka bevisa hur spridd antisemitismen är så är ingen forskning för dålig:

"Henrik Bachner pekar på den studie som EU:s centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, EUMC, lät ta fram 2003. Rapporten publicerades aldrig eftersom den sades ha stora vetenskapliga brister. Henrik Bachner är säker på att den verkliga förklaringen snarare var de kontroversiella resultaten."

Mera konspirationsteorier alltså. Eller som Jan Guillou uttryckte det:

"Bachner har som huvudsyssla i livet att leta antisemitism och han kan finna den överallt. Om han så letade antisemitism bland pingvinerna i Antarktis skulle han finna vad han önskade, klara bevis. Fast pingvinerna sannolikt skulle tillhöra samma lömska variant som kolumnisterna i Aftonbladet, sådana som inte ärligt avslöjar sig själva."

Bachner vill också stämpla all kritik av Gamla Testamentet som antisemitisk vilket fick Ordfronts chefredaktör Johan Berggren att skriva:

"Eva Mobergs kritik av Gamla testamentet (nr 1-2, 2000) gör henne knappast till en galen, konspiratorisk antisemit, lika lite som Lena Anderssons kritik av Nya testamentet (nr 10, 2005) innebär att Ordfront hyser en antikristen
konspiration. Även om det är känsligt att kritisera urkunder som hålls heliga av vissa, kan man inte för den skull låta bli att göra det i en
demokratisk offentlighet."

Just rätten att kritisera religioner är ju en av de punkter som nästan dagligen framförs på tidingarnas debattsidor. Intressant att Bachner motsätter sig den.

Antisemiter - allihopa!

Levande Historia har kallat antisemitismen för "Den gränslösa konspirationsteorin". Uppenbart är att Bachner ser antisemitiska konspirationer vart han än vänder sig. Det värsta är dock att den största antisemiten av dem alla är Bachner själv! I Judisk Krönika Nr. 2-3 från 1988 skriver han att:

"I Frankrike och USA har judarna uppnått en position där de blir omöjliga att förbigå. Naturligtvis förklaras detta till viss del av deras stora antal, men mycket beror också på att de har agerat på ett sätt som gjort det mycket svråt för de makthavande att negligera judiska intressen. De har blivit ett permanent inslag i dessa länders politiska och kulturella liv. De judiska minoriteterna gör sig där inte endats märkbara när de attackeras. En liknande utveckling måste till i Sverige."

Utan tvekan kan detta bara tolkas som ren antisemitism, en text som skulle kunnat hämtas från Der Stürmer eller Sions Vises Protokoll. Men det är Bachner som menar att situationen var sådan i Frankrike 1988. Och det är Bachner som ville ha det så i Sverige.

Jag tror det är bäst att återigen citera Judar för Israelisk Palestinsk Fred om antisemitismen:

"Påståenden och anklagelsen om att tidskriften Mana skulle vara antisemitisk Är absurda och grundlösa. Trivialiseringen av begreppet antisemitism genom att kritiken mot Israel likställs med kritik av judar kan bidra till att kampen mot antisemitism, liksom kampen mot all form av rasism, försvagas."

Något att tänka på för de som verkligen vill bekämpa antisemitism och inte bara fungera som Israels PR-agenter.

Tidigare artiklar om detta här, här, här, här och här.

Uppdaterat 2007-01-22: En längre text om detta som bemöter en knäppgök som försökt bemöta detta finns här.

"Om rollerna vore ombytta..."

Tidigare i April skrev Åke Sandin en tänkvärd krönika om hur USA och Storbritannien skulle reagera om andra länder betedde sig som dem. Krönikan heter "Om rollerna vore ombytta..." och är väl värd att läsa gällande den senaste incidenten med de amerikanska krigsfartygen och de iranska patrullbåtarna. Då handlade det om brittiska sjömän som åkt in på iranskt vatten:

"Antag att Iran hade ockuperat Irland, att iranska marina styrkor patrullerade Engelska kanalen och Irländska sjön på gränsen till brittiskt territorialvatten, att Irans allierade inte uteslöt ett kärnvapenanfall mot England och att iranierna "kidnappat" fem brittiska tjänstemän på Irland. Hur skulle vi då reagera, ifall britterna uppbringade en av de iranska båtarna, som de påstod kränkte brittiskt vatten och under två veckor höll 15 iranska flottister "kidnappade"?"

Hela krönikan finns att läsa här, ni får scrolla ned till den 21:a April. Fler av Åkes krönikor hittar ni här.

Åke Sandin är en av fredsrörelsens främsta representanter

USA:s bluff i Hormuz-sundet 3: Den Fillipinska Apan

Amerikanska Navy Times skriver om den händelse där små iranska patrullbåtar anklagats av Pentagon för att ha hotat tre amerikanska krigsfartyg. I radion påstods iranierna ha förkunnat att de amerikanska skeppen skulle "explodera inom minuter". Admiral Gary Roughead säger:

"Baserat på mina erfarenheter i den delen av världen där det är mycket marin aktivitet är det väldigt svårt att försöka urskilja [vem som talar i radio kanalen]."

Naval Times framför en teori om varifrån rösten kan ha kommit:

"Under de senaste åren har de amerikanska skeppen fått stå ut med en mysterisk, men fulmunnad röst känd under den etniskt förolämpande signaturen "Fillipinska apan", som antagligen är mer än en person, som lystnar in på radio traffiken mellan skepp och sedan hoppar in i konversationen med förolämpningar, tjattrande med vidriga epitet.

Kvinnor i marinen - en helikopter pilot som anropar en tanker till exempel - som blir avlyssnade över radion får utstå extra degraderande behandling.

Flera förare på marinens skepp som intervjuats av Navy Times framför möjligheten att det är apan, eller en imitatör, som är den som figurerar i videon."

En iransk patrullbåt i Hormuz-sundet

Den pensionerade kaptenen Rick Hoffman berättar om hur den nära mytiska rösten funnits i över 25 år, skrikandes obsceniteter och hotelser och spekulerar i om han är i land eller på ett handelsfartyg någonstans:

"Han brukade hålla på hela natten. Karln är tokig! Men vem vet hur många fillipinska apor det finns? Kan det ha varit en falsk sändning? Absolut."

Hormuz-sundet är ett extra känsligt område sedan Iran-Irak-kriget. Under denna patrullerade amerikanska krigsfartyg sundet för att säkra framkomsten för oljetankers. Den 14:e April, 1988 åkte frigatten USS Samuel B. Roberts in i en mina. 10 sjömän skadades varav sex som kunde återta sina poster redan dagen efter. Enligt amerikansk utsago, lika trovärdig som nu i den senaste Hormuz-incidenten, så hittades ett serienummer på minan som knöt den till Iran. USA hade året innan blivit beskjutet av en irakiskt Mirage-plan

Fyra dagar senare anföll USA, som också stod på Iraks sida i kriget, Iran i vad som var det största sjöslaget sedan 2:a världskriget. Sex iranska patrullbåtar, liknande de som sågs i den senaste incidenten, sänktes och ett av Irans största krigsfartyg försattes ur bruk tillsammans med en torpedbåt. Amerikanarna själva förlorade en helikopter. Två iranska oljeplattformar skadades också, vilket internationella domstolen i Haag, efter ett yrkande från Iran, konstaterade var ett brott mot krigslagarna. Här kunde det hela tagit slut om inte USA beslutat sig för att kalla in USS Vincennes.

En av de iranska oljeplattformar som USA attackerade 1988

Den 3:e juli 1988 skulle ett civilt iranskt fartyg flyga från Bandar Abbas i Iran till Dibai i Förenade Arab Emiraten. När det passerade över Hormuz-sundet besköts det med flera missiler från USS Vincennes. Planet exploderade och alla 290 personer ombord dog, därav 66 barn och en gravid kvinna. För sitt nedskjutande av det civila passagerarfartyget förseddes all besättning på Vincennes med dekorationsband för deras deltagande i strid och luftkrigföringskoordinarorn blev särskilt medaljerad för sin förmåga att "snabbt och precisist avsluta eldgivningsproceduren" och för sin "förmåga att hålla sitt lugn och tillförsikt under eld". Från ett passagerarflygplan.

Krigsfartygen som USA har placerade i Hormuz-sundet har i allt praktiskt samma funktion som USS Vincennes. Vi får hoppas att de inte är lika ivriga på avtryckarfingret.

Den iranska frigatten IS Sahand som attackerades av USA 1988

Hormuz-sundet är fortfarande en av de mest strategiska platserna i världen, 30% av världens olja passerar genom sundet. Efter amerikanska hot har Iran kraftigt uppgraderat sitt försvar. Nya "undervattensmissiler" har tagits fram samtidigt som USA p.g.a kriget i Irak tvingats flytta över 11 000 sjömän till marktrupperna. Det amerikanska försvarets säkerhetstjänst DIA konstaterade också att Iran kan, om än "tillfälligt" stänga ner alla trafik i sundet med hjälp av en kombination av minor, u-båtar och missiler. En bra analys över de medel Iran har att tillgå finns här.

Att i det läget leka Cowboy måste ses som totalt oansvarigt.

Tidigare poster om Hormuz-sundet hittar ni här och här.