Göken Jonte flaxar igen!

Jonathan Leman, eller Göken Jonte som han tidigare kallade sig (knäppgök enligt många) är en av de där underliga individerna som webben kryllar av. Rättshaveristisk i absurdum försöker han hitta antisemiter under varje sten och har nu konstaterat att större delen av mänskligheten är "judefobisk".


I ett inlägg nyligen tramsar han på igen på sitt eget unika sätt (ingen annan skulle ens drömma om så misslyckad argumentation). Han vill bevisa att Dilsa Demirbag-Sten, känd som islamofob, passar bra i Röda Korset eftersom hon därifrån skulle kunna tysta kritik mot Israel. I vanlig ordning använde han sig av citatfusk. Han skriver:

"låt oss kika lite på Demirbag-Stens religionskritik. Det påstås nämligen att hon inte är kritisk till kristendomen, judendomen och andra religioner."

Här hänvisar Leman till mig, givetvis genom att plocka citatet ur sitt sammanhang. Jag citerade då Demirbag-Sten:

"Islam är inget undantag från andra religioner. Dess förtryck av kvinnor, homosexuella, oliktänkande och andra religiösa grupper är alive and kicking."

Och sedan skrev jag:

"Men alla religioner tycks vara undantag från Islam, eftersom Demirbag-Sten aldrig någonsin kritiserat någon annan religion, som t.ex kristendomen eller judendomen."

Nu försöker Göken Jonte bevisa att Demirbag-Sten visst kritiserat kristendomen och judendomen. Som första citat väljer han... ett från samma artikel som jag själv använde! Men där finns ju ingen direkt kritik mot judendomen. Eller kristendomen. Eller någon annan religion än Islam. Alls.


Därefter hänvisar han till tre andra artiklar.

Han börjar med en artikel från NWT där hon mot slutet kritiserar Islam utförligt för att sedan i förbifarten nämna att hon är kritisk mot andra religioner också. Ungefär som i det citat jag redan använde.

Andra artikeln då? Bara en rad i humanisten som inte nämner någon religion alls.

Och sista? En artikel från Corren helt ägnad till att attackera Islam direkt, några rader hänvisar till andra religionerna, men enbart som en ursäkt över varför man ska tolerera attacker mot Islam.

Och det är vad Göken Jonte hittade. Nog en av nätets sämsta researchers.


Han missar dessutom de främsta delarna av argumentationen (också beroende på hans usla research). Kritik mot Islam är nämligen tillåtet, även om de tycks dra till sig några av de mer rasistiska elementen idag. Demirbag-Sten har dock inte stannat vid det:

• Demirbag-Sten ljuger i DN om siffror på dödade palestinier och när hon blir rättade fortsätter hon med ytterligare lögner. Lögnare i Röda Korsets styrelse är bra tycker Göken.
  


• Hon sammarbetar med en falsk organisation i USA som skapats bl.a med hjälp av USA:s mest kända islamofober, Daniel Pipes. Dess mål är att tysta de största muslimska organisationerna i USA och istället uttala sig i muslimernas ställe.
  


• Hon är en extrem supporter av Israel som försöker tysta alla kritiker (och misslyckades med det kapitalt). Göken Jonte stödjer tystandet av Israels kritiker och använder sig av några av de mest kända citatfuskarna som argument.

Gör inte som Göken Jonte som försöker förminska, bagatellisera och förneka islamofobin. En namninsamling har nu startats mot Dilsa-Demirbag Sten. Skriv på!

Och mer hat från centerpartiet...

Det är inte bara Fredrick Federley som representerar den hatiska och rasistiska falangen i Centerpartiet. En annan är Oscar Sundevall, distriktsordförande för CUF Uppsala. Så här skriver han på bloggen Forum för Frihet:

"Demirbag-Sten är ju mycket riktigt en muslimhatare, hon talar ju om vikten av yttrandefrihet, en värdeneutral stat, respekt för liberala fri- och rättigheter.

Sådant kan inte MUSLIMER tåla!"

Mer tydligt kunde inte Sundevall outa sig som islamofob. Alla muslimer är emot yttrandefrihet och respekt för liberala fri- och rättigheter menar han. Och på så vis spottar han hundratusentals svenska muslimer i ansiktet.

Centerpartiet, Folkpartiet och Sverigedemokraterna tycks nu konkurrera om vilka som hatar muslimer mest, vilka som vill se dem mest förtryckta och förtalade. Med Sundevalls senaste kommentar knappade Centerpartiet in på de andra.

En sak är säker. Inte är centerpartiet intresserade av några muslimska medlemmar eller väljare.

Uppdaterat 2008-04-17: Sundevall menar att det skulle vara värt någon sorts "dementi" och därför publicerar jag från hans egen blogg: "Menar du verkligen detta? - Nej, givetvis inte. Det är SARKASM." Och det uttrycket kommer han självklart använda för att bortförklara hela sin blogg, för inte tala om sina åsikter om Dilsa Demirbag-Sten som är sarkastiska eller bara otäcka.

Röda Korset - Nu med krigshets och islamofobi?

I dag fick jag plötsligt höra en av de mer bisarra nyheter jag hört på länge. Dilsa Demirbag-Sten har blivit nominerad till Röda Korsets centralstyrelse.

Vad som fått Röda Korset att plötsligt få för sig att nominera en av Sveriges ledande islamofober kan man undra över. I GT spyr Demirbag-Sten ut sitt hat över begreppet Islamofobi. Efter att TV-programmet debatt förklarat hur muslimer trakasseras i Sverige, hur folk föröker slita slöjan av dem, hur moskéer utsätts för brandattentat och grishuvuden kastas in mot dem skriver hon:

"Hur står det till i det svenska intellektets centralbank? Själv satt jag pionröd, fylld av skam över den samlade obegåvningsreserven i studion. [...] Men nu försöker en grupp människor på ett högst tvivelaktigt sätt stämpla alla islamkritiker som rasister och fiender till muslimer. Här säger jag stopp!"

Demirbag-Sten säger också:

"Islam är inget undantag från andra religioner. Dess förtryck av kvinnor, homosexuella, oliktänkande och andra religiösa grupper är alive and kicking."

Men alla religioner tycks vara undantag från Islam, eftersom Demirbag-Sten aldrig någonsin kritiserat någon annan religion, som t.ex kristendomen eller judendomen.

Dilsa Demirbag-Sten i valberedningens förslag

Demirbag-Sten avskyr också kvinliga muslimer och med förakt attackerar hundratals miljoner troende:

"Jag undrar om han tror att alla kvinnor som lever med män som misshandlar dem är dumma, lågutbildade och svaga? Att det finns starka kvinnor som bär slöjan bevisar inte att slöjan inte är kvinnoförtryckande."

Demirbag-Sten drar sig inte ens för att sammarbeta med fejkade kulissorganisationer som Center for Islamic Pluralism. Centret startades av den judiske tidigare stalinisten och sedmera trotskisten Stephen Schwartz. Schwartz fejkade en omvändning till Islam i slutet på 90-talet, men fortsatte som Washingtonchef för Jewish Forward. Bland hans böcker finns den hysteriskt skrattframkallande boken "Is it good for the Jews" som enbart handlar om hur onda demokraterna är, hur Clinton ska liknas med en slavägare, hur varje krig USA skapar är fantastiskt och hur Israel måste ha mer vapen att använda mot de onda muslimerna. Med lägsta betyg på Amazon beskrivs den så här av recensenten:

"Trots att boken har lite som rekommenderar den, kommer den säkert ändå att göra vågor."

"- CIP är mycket mångfaldigt. Hittills har vi tre sionistiska judar, två evangeliska kristna och en agnostiker. - Några muslimer? - Jo, vi har en sån också."

Schwartz skapade Center for Islamic Plurality tillsammans med den USA:s främste islamofob, Daniel Pipes, som till sin "Islamofascism Week" i USA bjöd in Ann Coulter som ansåg att alla muslimer skulle tvångskonverteras till kristendomen. Han har också erkänt att centret startades just för att han hatade alla organisationer som i praktiken kämpade för muslimers rättigheter och kritiserade Israels brottsliga ockupation. I en pamflett som han skrev under falskt namn, Suleyman Ahmad al-Kosovi, för att låta som en mer äkta muslim gick han till attack mot alla stora muslimska organisationer i hela USA: American-Arab Anti-Discrimination Committee, Arab American Institute, Muslim Student Association, Council on American-Islamic Relations, Muslim Public Affairs Council, American Muslim Council och Islamic Society of North America.

Den judiske neokonservative "muslimen" Stephen Schwartz

I förslaget om skapande av centret sägs:

"Det första målet för CIP måste bli att få bort CAIR [Council on American-Islamic Relations] och ISNA [Islamic Society of North-America] från dess monopolsituation om att representera muslimer idag inför den amerikanska befolkningen."

Därför är det inte så underligt att Demirbag-Sten vill sammarbeta med denne bedragare som hon mötte vid sitt USA-besök dit hon bjudits av det amerikanska utrikesdepartementet som tack för sin ständiga krigshets. Demirbag-Sten är ju själv en uttalad Israel-fanatiker som bl.a besökte Samfundet Sverige-Israels riksmöte förra året. Som Israelvän bejakar hon ockupation, brott mot mänskliga rättigheter, rasism, förtryck och apartheid. Knappast några meriter för Röda Korset.

I DN hittade hon helt och hållet på siffror över hur många palestinier som dödats av andra palestiner för att försöka få Israel att se bättre ut, sedan ljög hon om källa när hon beslogs med lögn. DN låter fortfarande lögnen stå kvar. Man kan undra vad Röda Korset ser för fördel i att ha en i styrelsen som ljuger för sina läsare. Varför skulle hon då inte ljuga för de andra styrelsemedlemmarna?

Senast har Demirbag-Sten gjort sig känd för att försöka få tidningar som kritiserar Israel nedlagda. Precis som i DN-fallet har hon ljugit i sina försök att motivera detta.

Utan tvekan är det återigen för att tysta kritik mot Israel som Dilsa Demirbag-Sten önskar komma in i Röda Korsets styrelse. Frågan är om Röda Korset är så dumma att de verkligen röstar in den ständiga apologeten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Dilsa Demirbags-Stens vänner visade vad de tyckte om Röda Korset i Libanon

Tidigare bloggposter om Dilsa Demirbag-Sten: Här, här, här, här, här, här och här

Tidigare bloggposter om islamofobiska och israelvänliga bedragare: Här, här, här, här, här, här och här.

Uppdaterat 2008-04-15: Även SEMUS skriver bra om detta.

Judisk Krönika i samma situation som Mana?

Bulten i Bo skriver ett briljant inlägg om tidskriften Mana och dess likheter med Judisk Krönika:

"Något som varit mindre uppmärksammat i debatten om stöd till tidskriften Mana är att Judisk krönika också beviljats fortsatt kulturstöd - 150 papp. Detta dock utan minsta ifrågasättande från referensgruppens politiska kommissarie Dilsa Demirbag Sten, trots att denna tidskrift faktiskt gjort sig skyldig till exakt samma överträdelser som Mana anklagas för."

Vilka överträdelser syftar Bulten på? Läs själva!

För övrigt skriver SvD om att Mana nu beviljats ett bidrag på 225 000 kronor samt 50 000 kronor för sin hemsida. Johan Staël von Holstein har dock reserverat sig från beslutet: "Jag har svarta kompisar som mejlat mig och sagt att de känner sig kränkta av det som skrivits."

Dilsa Demirbag-Sten tycks dock ha insett att hon haft för lite på fötterna:

"Det är ingenting konstigt med att de inte brydde sig om min reservation."

Där är vi böjda att hålla med henne.

Dilsa Demirbag-Sten lever i sin dingdinga värld

Gällande tidskriften Mana så har nu Dilsa Demirbag-Sten gått ut med en lång artikel i Expressen om varför den bör bli av med sitt kulturstöd. Hon gör därmed direkt motsatsen till vad hon sa till tidningen ETC:

"– Jag vill inte uttala mig förrän styrelsen gett sitt besked. Då kan vi ha en öppen diskussion. Till dess är det en intern diskussion."

Nu har hon uttalat sig i alla fall. Sanningen är ju uppenbarligen att hon inte vill hålla en diskussion där hon kan få motfrågor. En monolog i Expressen är ju så mycket bättre då.

Det finns fler som vill skriva i Expressen

Hon anklagar därför tidningen för fyra saker:

1. En uppskruvad retorik.
2. Att glida mellan Israelkritik och antisemitism.
3. Rasism
4. Kvinnofötryck.

Låt oss titta på de fyra punkterna:

1. Upskruvad retorik: När jag läser detta har Expressen, som Demirbag-Sten själv skriver i, följande rubriker på sin debattsida (rubrikerna från huvudsidan kan skilja sig från inläggen):
   
   
   • Bodström skyldig till häxprocessen
   • Sluta tjata om kolonialismen
   • Därför vill Adelsohn tysta Svenska Dagbladet
   • Gå ur svenska Amnesty!
   
   
   
   Och apropå Demirbag-Stens uttalande om att det är "svårt att polemisera med en publikation som lever i en ding ding värld":
   
   
   • Anden Ambres finns visst
   
   Nej, någon som skriver i Expressen ska knappast uttala sig mot att andra använder sig av "uppskruvad retorik", vilket Demirbag-Stens egen text är ett utmärkt exempel på.
   
   
2. Att glida mellan Israelkritik och antisemitism: Här kan Demirbag-Sten dock inte ge ett endaste exempel på var antisemitismen skulle komma in. Hon anför dock flera utmärkta exempel på Israelkritik. Därutöver är det endast den redan avslöjade citatförfalskningen om att Joacim Blomqvist skulle vara konspirationsteoretiker. Blomqvist skriver själv om detta:
   
   

   "Ett exempel är i det parti av hans text som angriper en kommentar jag skrivit om ett israeliskt bombangrepp mot Syrien, där han bröt han loss en bisats som ändrade innebörden av min ironiska slutknorr. Med det förfalskade citatet verkade det som om jag försvarade Irans antisemitiska president och tog parti för allehanda antisemitiska konspirationsteorier. I själva verket angrep jag Irans president och tydliggjorde att jag inte har något övers för konspirationsteorier. Om man tar sig vilka friheter som helst när man söker förlöjliga sin motståndare, kan man hitta vad som helst i motståndarens texter. Med rätt citatteknik kan djävulen bli from.
   
   Dilsa Demirbag-Sten lånade Henrik Bachners förfalskade citat och menade att det kom från min kommentar. På liknande sätt går hon på i hela debattartikeln. "
   

   
   

   Dilsa samlar skit för att kasta på sina meningsmotståndare
   

   
   
3. och 4. Rasism och Kvinnofötryck: Intressant nog tycker Demirbag-Sten att tidningen Mana är rasistisk och kvinnoförtryckande mot endast tre personer. Två folkpartister. Vore det inte mer logiskt att säga att tidningen är mot folkpartister? Och snarast är det ju så att de som inte är mot dessa folkpartister faktiskt borde kunna klassifiseras som rasister och kvinnoförtryckare. De vill ju tvångsgranska könen på invandrarkvinnor, något som stämmer bra in för både rasister och kvinnofötryckare. Den tredje personen är Ayaan Hirsi Ali:
   
   

   "Vad är det som får Ruth och andra att tycka att det är förkastligt och, förmodar jag, rasistiskt att kalla människor för nigger/husneger men bara ett retoriskt övertramp” när tidskriften Mana gör det samma (”Ayaan Hirsi Ali: En husnegers hårda lott” av Jorge Capelan på Manas hemsida 17/5 2006). Ingen seriös publikation skulle låta en journalist kalla någon för neger."
   

   
   Låt oss se vad Mana själva har att säga om användandet av detta ord:
   
   

   "Ett av målen bakom den liberala högerns attacker mot Mana är att förbjuda den radikala antirasismen genom att själva ta över definitionen av rasism. Till ändamålet är inga gränser för vad som kan betraktas som anständig intellektuell praxis gilltiga.
   [...]
   Uttrycket "husneger" (house nigger), har gamla anor och användes för de slavar som släpptes in i slavdrivarens hem, antingen som sexslavar eller som hembiträden, mm vilket ofta medförde vissa verkliga eller inbillade privillegier i förhållande till fältslavarna trots de förödmjukande och kränkande omständigheterna.
   [...]
   Om man läser Malcom X:s tal och skrifter konstaterar man att han syftar på slaven som föreställer sig att han tillhör samma grupp som sin herre bara av en anledning att han/hon bor i samma hus. Vad som stör dagens högerliberaler är att vi radikala antirasister pekar på att det faktiskt finns olika sociala grupper med åtskilda intressen som grupp."
   

   
   Vad är det då som får Mana att använda så grova ord mot Ali? Kanske denna intervju i Reason:

   
   

   "Reason: [Kan inte en] våg av frigörelse lyfta islam till vår moderna tid? ... Tror du inte att islam kan åstadkomma sociala och politiska förändringar?
   Hirsi Ali: Bara om islam besegras. Den politiska sidan av islam präglas nu av en makthungrig expansionism och har blivit starkare än de fredsälskande muslimerna. Reason: Menar du inte besegra radikal islam?
   Hirsi Ali: Nej. Islam, punkt. När den besegrats kan den förvandlas till något fredligt. Det är överhuvudtaget svårt att tala om fred nu. Man är inte intresserad av fred. Reason: Måste vi krossa världens 1,5 miljarder muslimer under våra kängor? Vad betyder 'besegra islam' i konkreta termer?
   Hirsi Ali: Jag menar att vi är i krig med islam. Och det finns ingen mittemellanposition i krig. Islam kan besegras på många sätt. Till att börja med genom att motverka spridandet av ideologin i sig själv; för närvarande konverterar västerlänningar till islam, och de blir ibland de mest fanatiska. Det förekommer infiltration på skolor och universitet i väst. Vi kan stoppa det. Vi kan stoppa brännandet av flaggor och andra symboler och vi kan se dem i ögonen, demonstrera vår övertygelse och säga: 'Vi varnar er. Vi
   accepterar inte det här längre.' Det kommer en tid då du tvingas krossa din
   fiende.
   Reason: Militärt?
   Hirsi Ali: På alla sätt, och om vi inte gör det, kommer vi att få leva med konsekvenserna av att själva bli krossade."

Var liberalerna hämtar sina argument

Vad säger då ordföranden i Kulturrådets regferensgrupp, Arne Ruth?

"– Börjar man införa politiska kriterier och blandar samman dem med kvalitetskriterier, då tycker jag att man ska lägga ned hela verksamheten. Då blir det här en censurinstans istället, sade han i förra veckan i SVTs Kulturnyheterna."

Ordföranden i Föreningen för Sveriges kul­tur­tidskrifter, Siri Reuterstrand, säger också sitt:

"– Det är ju hemskt om man drar in stödet för att man anser att någon har obekväma åsikter. Jag skulle bli förvånad om den nya styrelsen säger nej. Det skulle vara en oerhört stark markering. Om de ska följa sitt uppdrag kan de inte säga nej."

Även Arne König, vice-ordförande på Journalistförbundet säger:

"– Vi vill inte ­förekomma styrelsens beslut. Men om det skulle visa sig att styrelsen politiserar bedömningar av kulturtidskrifter kommer vi naturligtvis att reagera."

Nej, Dilsa Demirbag-Sten har inte mycket på fötterna. I sin artikel skriver hon att det är rena fantasier att tala om "liberalismens död och det faktum att dagens realliberalism närmar sig 1930-talets fascism".

Hon motbevisar sig själv bra med sin debattext.

Tidigare texter om detta: Här, här, här och här.

Och ännu mer liberal censur och nedtystande av olämpliga...

Jinge tipsar om två artiklar gällande det borgerligt tillsatta kulturrådet. Tidigare har jag skrivit (här, här och här) om hur Dilsa Demirbag-Sten vill att tidskrifter som framför kritik mot Israel eller kvinnliga folkpartistiska politker ska bli av med sitt kulturstöd. Nu vill Johan Staël "Om-det-inte-varit-för-mig-hade-landet-körts-i-botten" von Holstein utvidga bannlysningen till alla tidskrifter som kan ses som socialistiska (enligt von Holsteins alla tidskrifter i hela Sverige vad det verkar som). Holstein var annars som roligast när han försvarade sin utnämning till Kulturrådet med att "min fru är minsann konstnär även om hon skriver kokböcker istället".

Som ett svar till de liberala censurplanerna har tidskriften Trom betackat sig för allt kulturstöd:

"Vi tänker inte sitta tysta medan regeringen och dess utnämnda tjänstemän utför politisk censur. I dag är det Mana som tystas, vem blir det i morgon?
Censuren av Mana kan vara ett tecken på vilken ny kulturpolitik vi har att se fram emot: en som med all tydlighet visar ett förakt för oberoende journalistik."

Roligast är när Tromb citerar Dilsa Demirbag-Sten, som nu vill dra in stödet till tidningen Mana för dess Israel-kritik, gällande Lars Vilks Muhammed-hund publicering:

"Till de fundamentalistiska grupper som kräver inskränkningar av demokratiska länders yttrandefrihet måste svaret vara tydligt: vi tolererar inte en avdemokratisering av det liberala samhället."

Det gällde visst bara det "liberala samhället". Resten av samhället ska inskränkas, tystas ned och avdemokratiseras.

Andra som bloggar om detta: Loke, Pelaseyed, Svensson och Vänster.

Liberal censur 3

Ali Esbati tipsar om hur Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter nu också kritiserar hur Kulturrådet vill dra in stödet för tidningen Mana för att den vågat vara kritisk mot Israel:

"– Om en tidskrifts politiska åsikter blir skäl till att inte ge stöd är vi ute på farligt vatten. Idag är det Mana som inte passar, imorgon kan det vara någon annan, säger föreningens ordförande Siri Reuterstrand som själv arbetar med två tidskrifter som får produktionsstöd.

Kulturrådets styrelse verkar i motsats till referensgruppens ordförande Arne Ruth, som noggrant undersökt den aktuella tidskriften, inte ha förstått »stödets övergripande kulturpolitiska funktion och kvalitetsmässiga aspekter«."

Jag har tidigare skrivit om detta här och här.

Liberal censur 2

Nu skriver också Per Wirtén i Expressen, under rubriken "Statens censurråd", om hur statens kulturråd vill dra in alla bidrag för tidskriften Mana:

"Det är när ärendet några dagar senare (9/11) hamnar i Kulturrådets styrelse som det blir obehagligt. Normalt går styrelsen på referensgruppernas sakkunniga rekommendationer. Inget snack. Pang med klubban. Men nu hände nåt. På mötet gavs bara information, men fyra ledamöter gick i gång på Demirbag Stens summariska reservation och gjorde en unik protokollförd invändning mot referensgruppens förslag om pengar till Mana: en anklagelseakt mot Mana präglad av statens allra kallaste maktambitioner. Tidskriften är antidemokratisk, antisemitisk, intolerant och representerar ”en förvrängd tolkning av verkligheten”, skriver de. Läs orden en gång till: ”en förvrängd tolkning av verkligheten”. Det är Stalin."

Om hur Mana blivit falskt anklagad för "antisemitism", "rasism" och "kvinnoförnedring", allt för att tysta politiska motståndare, har jag skrivit här.

Liberal censur - Om att tysta det fria ordet

Att de som idag kallar sig för "liberaler" är bland de största förbudsivrarna är inget nytt. Det är de som förespråkar mer övervakning. Hets mot invandrare. Statlig historieskrivning. Åsiktsförmynderi och McCarthyism. Stöd till apartheid och rastänkande.

En som symboliserar alla dessa dåliga delar är Dilsa Demirbag-Sten. Demirbag-Sten går nu till attack mot tidskriften Mana och vill dra in dess kultusrtöd. Orsak? Tidningen har vågat skriva kritiskt mot Israel.

Israels vänner har alltid varit censurivrare, det är inget nytt. Det går inte att försvara en apartheidregim. Då får man istället förbjuda kritiken. Och argumentationen för censuren blir direkt pinsam. Den antirasistiska och feministiska tidskriften anklagas för en "nedvärderande syn på kvinnor", för att ha en ”onyanserad politisk analys och debatt” och för att ha ett "rastänkande".

Egentligen handlar det ju bara om en sak. Dilsa och de andra förbudsliberalerna är sura över att Mana vågat kritisera Nyamko Sabuni, Sveriges folkpartistiske integrationsminister, för att bete sig just rasistiskt för att bättre passa in hos etablissemanget. Inte undra på att Demirbat-Sten är rasande! Precis samma sak skulle hon ju själv kunna anklagas för, att racka ned på de längre ned på stegen för att själv kunna nå högre upp.



Att Sabuni kritiseras är ganska självklart. Hon har förespråkat speciell tvångsgranskning av invandrarkvinnors kön i skolorna. Hon har lagt ned Centrum mot Rasism, istället för att bara byta ut styrelsen på den om hon ansett de agerat felaktigt. Hon vill försämra för arbetslösa, många av dem invandrare. Hon vill förbjuda muslimer under 15 år att bära sjal, men inga sådana förbud på huvudbonad, ideologi eller religion för någon annan grupp. Hon vill införa språktester för alla invandrare. Hon vill försvåra för invandrare att ta sina anhöriga till Sverige.

Att därför påstå att Mana skulle vara fast i "rastänkande" eller "nedvärdera kvinnor" blir ju bara ren galenskap. Som Mana själva skriver:

"Mana är också ett kollektiv av människor som till största del består av kvinnor, och kvinnor har också några av de viktigaste funktionerna i Manas organisation. Kollektivet består av svartskallar, och svartskallar har några av de viktigaste funktionerna i Manas organisation. Kollektivet består till hundra procent av feministiska och antirasistiska aktivister. Mana ger feministiska och antirasistiska aktivister ett livsnödvändigt utrymme för diskussion. Här kan vi styra över den debatt som gäller våra liv. Här kan ett feministiskt och antirasistiskt klimat frodas som spränger de gränser som satts upp i resten av det svenska – och det internationella – medielandskapet.

Att tala om Mana som kvinnoförnedrande är kvinnoförnedrande. Vi feministiska aktivister i Mana kräver rätten att äga berättelsen om vår tidning och om vår redaktion. Tala inte över våra huvuden. Tala med oss! Tala med alla de feministiska aktivister och forskare som regelbundet skriver i vår tidning – gratis! – för att Mana just är en feministisk fyrbåk."

En feministisk fyrbåk beskriver tidningen sig själv som och de har skäl för det. De har regelbundet publicerat texter om feministisk debatt och om kvinnorörelsen. Är det något man kan anklaga Demirbag-Sten eller Sabuni för? Nej, knappast. Nyamko Sabuni är fullständigt okunnig om vad feminsim överhuvudtaget är. Och Demirbag-Sten då? Nej, hon är mer känd för att läxa upp feminister. Och hoppa på muslimer.

Inte undra på att hon är populär hos "liberalerna". Och de andra i det svarta gänget.

Liberal glass?

Andra som bloggar om detta: Jinge, Ali Esbati, Svensson, Forum för Frihet