Expressen och deras vanliga historieförfalskning

Lisbeth Lindeborg, kvinnan med de dåliga matematikkkunskaperna, är i gång igen. Efter att ha hittat på lite konstigheter om att Israel inte skulle ha startat 6-dagarskriget vill hon nu ge sig på Hamas i en artikel i Expressen.

Enligt Lindeborg är Hamas arvtagare till de araber som stödde Hitler. Visserligen skapades organisationen först 1987 och hade från början stöd av Israel som ville ha en motvikt mot Fatah, men jag antar att Lindeborg anser att Israel också är Hitlers arvtagare. Många sionister var just nazist-kollaboratörer. Nästa sak hon skriver är nog att de irländarna som vill ha ett fritt Nord-Irland också är Hitlers arvtagare, eftersom Irland skickade ett kondoleansbrev till Tyskland vid Hitlers död. För att inte tala om de onda balter som inte ville bli ockuperade av Stalin.

Andra märkvärdigheter Lindeborg skriver är att araberna borde ha accepterat att ge bort en fjärdedel av hela Palestina till den lilla judiska minoriteten. Shlomo Ben-Ami, tidigare utrikesminister i Israel och en av dess förhandlare med PLO, har ju själv sagt att Israel aldrig ägt mer än 6-7% av Palestina. Resten stals efter omfattande etnisk rensning och Lindeborg anser att palestinierna skulle acceptera att Israelerna fick stjäla 20% av deras land (1937) eller 70% (1948). Ser man till befolkningsmängd blir det ännu märkligare, 1907 var judarna t.e.x endast 7% av Palestinas befolkning.

Om Lindeborg lovar att ge mig en 70% av sin förmögenhet ska jag givetvis omvärdera saken. Jag kan kanske t.o.m kan nöja mig med 20%.

P.S. Tack, Magnus Lindberg, för tipset om att Lindeborg ljög också om att hela kustremsan skulle bli Israelisk enligt planen.

P.P.S. Och tack, "Anonym", för att du nämnde att planen rekommenderade tvångstransferering och etnisk rensning av den arabiska befolkningen. Israel var uppenbarligen Hitlers arvtagare! Och Lindeborg också som stöder planen.

Israel startade 6-dagarskriget för att erövra mark

Lisbeth Lindborg, en självpåtagen forskare med usla matematikkunskaper som jag tidigare skrivit om, har nu i Expressen skrivit en artikel om 6-dagarskriget. Förutom den rasistiska översättningen av "The Arab League" till "Arabligan" istället för Arabförbundet menar hon att inga araber ville ha krig med Israel vid den tidpunkten, men att israelerna var för inkompetenta, livrädda och korkade för att inse detta.

Israelerna själva gillar dock inte Lindeborgs fördomsfulla avfärdande av hela det israeliska militär-etablissemanget. De vill uttryckligen ta åt sig äran för att ha startat kriget.

"Den här historien om en fara för utrotning har varit ett komplett påhitt och har blåsts upp i efterhand för att rättfärdiga annekteringen av nya arabiska territorier."

/Mordechai Bentov, Kabinettsminister, Le Monde, 3/6, 1972

"I juni 1967 hade vi ännu en gång ett val. De egyptiska armékoncentrationerna i Sinai bevisade inte att Nasser verkligen var på gång att attackera oss. Vi måste vara ärliga med oss själva. Vi valde att attackera honom."

/Menachem Begin, Premiärminister, New York Times, 21/8, 1982

"Att låtsas som om de egyptiska styrkornas placering längs våra gränser skulle varit ett hot mot Israels existens är en direkt förolämpning, inte bara mot intelligensen för vem som helst med kapacitet att analysera en sån här situation, utan framförallt mot den israeliska armén."

/General Matityahu Peled, Ha'aretz, 19/3, 1972

Tvärtom gjorde Israel vad man kunde för att provocera fram ett krig. Man visste att Egypten ville undvika detta då man redan sänt 100 000 män till Jemen. Man beslöt sig därför för att provocera Syrien som Egypten hade en försvarsallians med.

"Vi brukade skicka fram en traktor att plöja ett [omstritt] område (...) och vi visste i förväg att syrierna skulle börja skjuta. Ifall de inte sköt så beordrade vi traktorn att avancera framåt tills syrierna blev så irriterade att de började skjuta. Och då kallade vi in artilleri och senare också flygunderstöd och så gick det till. (...) Jag gjorde ett misstag i att tillåta erövringen av Golan-höjderna. Som försvarsminister borde jag ha förhindrat det, därför att syrierna hotade oss inte vid det tillfället."

/General Moshe Dayan, 1976

Israel erkände senare att erövring var målet med 6-dagars kriget, samtidigt som man visade sitt sedvanliga förakt för FN och hela det internationella världssamfundet.

"Om så generalförsamlingen skulle rösta med 121 röster mot 1 för att Israel skulle dra sig tillbaka till gränserna för vapenstilleståndet [innan 1967] så kommer Israel att vägra följa beslutet."

/Abba Eban, premiärminister, New York Times, 19/6, 1967

Lindeborg och statistiken

Lisbeth Lindeborg skriver i SvD att hundratusentals kvinnor i "islamiska länder" (jag antar att hon menar muslimska länder) misshandlas varje dag. Det är troligt. Nästan helt säkert. I Sverige räknar BRÅ med att ca. 80 000 kvinnor misshandlas varje år. Det är ungefär 1% av befolkningen. Islam som religion omfattar ca. 1 miljard människor. Med samma misshandelsandel skulle 10 miljoner kvinnor misshandlas årligen. 100 tusentals misshandelsfall om dagen låter därför alarmistiskt hos islamofober som Lisbeth Lindeborg, men i själva verket är det inte värre än vad svenska kvinnor utsätts för.

Det finns dock en faktor som gör att vi kan anta att misshandelsfallen är betydligt färre i muslimska länder. I Sverige sker en stor del av fallen under alkoholpåverkan. När det blev lördagsöppet på systemet skedde en fördubbling av misshandelsfallen. I Islam är alkohol förbjudet, vilket säkert räddat mången muslimsk fru från att bli "spöad med dunder och med brak" som Corneliis Wreeswijk skrev i sången Personliga Persson.

Lisbeth Linderborg är dock inte intresserad av detta. "Jag förmedlar fakta och låter muslimska kvinnor komma till tals" skriver hon för att sedan berätta om två kvinnor i hennes lokalgrupp av gud-vet-vad som inte är muslimer, utan sekulariserade som hon verkar kunna lyssna på. Muslimer som inte blivit förtryckta "förvanskar sin bakgrund" och får inte uttala sig.
Och här har vi problemet. I Lindeborgs värld är alla muslimer suspekta. I DN skriver hon att:

"Deras infiltrationstaktik går så långt att de inte ens skyggar för äktenskap med en icke-muslim. Men under ytan är de fanatiska islamister vilka inte längre vill finna sig i den islamiska världens tillbakagång och nu vill göra sig till herrar över de landvinningar som västvärlden gjort under flera århundraden"

Om man har en sådan bild av muslimer, hur kan man då samtidigt påstå att man vill låta dem komma till tals? Faktum är ju att Linderborg uttryckligen skriver att hon inte vill behöva lyssna på muslimer, man använder sig ju av "den islamistiska vilseledande strategin och talar om sin vilja till dialog medan det långsiktiga målet är raserandet av de västliga demokratierna".

Läs gärna Jan Guillous dissekering av Lindeborgs tidigare DN artikel.