Laos, krukslätten och bomberna

etDet skulle aldrig falla de vänliga Laoiterna in att stirra på utlänningarna som om de vore konstiga djur, ungefär som kineserna brukar göra. Den senaste tiden känns det dock som om jag kommit hyfsat nära den Laoitiska motsvarigheten. Fast det är klart. Jag tror inte man är vana här vid vita män i nitarmband och intifada t-shirts som bär runt paa 1.20 meter långa svärd. Nu är det inte så att jag känner att jag behöver svärdet för att försvara mig mot de mordiska CIA-agenter och vilda guerilla-krigare som en gång fanns i Laos. Snarare är det så att hantverket var så vackert att jag måste köpa det. Det vet naturligtvis inte Laoiterna som fortsatt att titta på mig i smyg med förundran och misstänksamhet.

* * *

Krukslätten ligger i norra Laos, inte långt ifrån den vietnamesiska gränsen. Namnet kommer från de en till två meter höga stenkrukor som finns utplacerade. Exakt meningen med krukorna vet ingen. Vissa säger att de gjordes för att brygga vin, andra för att användas i begravningsritualer.

Krukslätten är också känd för sin andra, hemskare historia. Under Laos-kriget, då amerikanska bombningar systematiskt förstörde landet, var krukslätten föremål för de intensivaste bombningarna. Byborna som bodde runt tvingades fly in i grottor för att undvika bomberna och vid matlagning gjorde man allt för att röken inte skulle synas, då de amerikanska planen anföll vid minsta syn av liv. över tva miljoner ton bomber fälldes över Laos, i snitt en bomb var åttonde minut under nio års tid. Detta motsvarar 20 ton per kvadratkilometer eller ett ton för varje invånare i Laos. Av dessa bomber var det nära 30% som aldrig detonerade.

än idag, då nästan 70% av området rensats från gamla bomber, finns skyltar tydligt markerade över vilka områden som är säkra att gå över. ändå är det bara ytskiktet som är undersökt, många bomber ligger kvar djupare ner och kommer säkert att skörde fler liv i framtiden. Hittills har över 5.000 människor dött av dessa bomber och minor efter krigets slut. Majoriteten av dessa är de fattigaste ur befolkningen. Det är de som rensat nya områden för att plantera ris. En annan starkt bidragande orsak är letandet efter metallskrot. Bombsplittret är ofta metall av högkvalitet som sedan kan säljas till Vietnam där det sedan återanvänds. Officiellt sett har över 30.000 skrotdelar hittats, men det verkliga antalet lär vara mångdubbelt större.

* * *

En av de andra inkomstkällorna för folket krig krukslätten är de pengar som skickas från USA. Invånarna kring krukslätten består till 60% av Hmong-folket ur vilket stora delar under kriget slogs på USA:s sida. Efter kriget flydde hundratusentals av dem till USA och dessa skickar också pengar till sin gamla släkt. Vid krukslätten kan man ofta se de amerikanska Hmong-turisterna iklädda traditionella kläder. Där låter de sig sedan fotograferas och filmas för att sedan kunna visa upp bilderna för familjen i USA.

Detta gör att de obligatoriska guider, för minrädslans skull, som visar en runt krukslätten ibland kan vara skeptiska att berätta om kriget. Hmong-turisterna förstår utmärkt engelska och de pengar de skickar är en stor inkomstkälla för byarna runt, även om en del pengar misstänks leda vidare till guerillarörelser mot den kommunistiska staten. Därför vill man ogärna röra runt i Laos-krigets myrbo.