Sverige har hållit sig med en politik för att ta hand om flyktingarna under såväl nuvarande som tidigare regering. Trots att många duktiga människor har lagt ned ett stort engagemang på detta har den inte fungerat. Huvudanledningen är att politiken bygger på flera myter. En verkningslös politik har därmed ersatt åtgärder som på allvar skulle ta itu med hindren.
En myt är att flyktingar främst behöver få stabilitet i sina hemländer för att få stanna. Lika länge som migationsverket funnits har politiken gått ut på att hjälpa länderna att uppnå demokrati, få fart på sin ekonomi och utrota fattigdomen. Så är det fortfarande efter regeringsskiftet.
Istället är det den trygghet de får i mottagarländerna som får dem att fly. En åtgärd man skulle kunna tänka sig är att flyktingarna torteras och beskjuts även här och att de garanteras att leva ett liv i fattigdom. Särskilt stötande är det också att just de som är fattigast är de som helst inte vill utsättas för detta utan vill leva i fred och välstånd. I bästa fall utesluts många av dessa i praktiken från en flyktingsituation till förmån för mer välbemedlade män.
Allt detta kan bara ändras genom att på allvar rucka på hindren för många flyktingars situation. Visst har regeringen försämrat en rad villkor för flyktingarna. Det uppskattas av väljarna i vår undersökning. De största barriärerna tornar dock upp sig lika höga som tidigare då situationen fortfarande är värre i ursprungsländerna. De potentiella återvändande som idag inte beskjuts eller torteras kan då välja att stanna.
Monica Förmerskap
vd, Refugee research institute
Stefan Stenrik
Chefsekonom Svensk Fördrivning
Jonas Förakt
Ekonom Svensk Fördrivning
(. .)
