"Ekonomiska motsättningar spelar stor roll, eftersom anledningen till valfusket är att en ekonomisk elit vill slå vakt om sina privilegier. Även om det i dag tar sig etniska uttryck är det väldigt mycket en klassfråga."
Vidare konstaterar SvD att oppositionen vanns i 6 av landets 8 provinser, att valfusk misstänks i de övriga två (som jag skrivit om tidigare).
Även brittiska The Guardian konstaterar att det handlar om en ekonomisk konflikt och inte ett "stammkrig" som vita reportrar gärna gillar att kalla konflikter i Afrika (svarta har stammkrig, vita har etniska konflikter). The Guardian skriver:
"Men denna veckas våldsamheter har visat motsatsen; att vardagliga saker som socialpolitik, samhällsservice och infrastruktur påverkar, och att långt före Presdent Kibaki riggade valet så hade han misslyckats med att göra tillräckligt för att förbättra Kenya.
I 2005 drabbade masaierna vid Mau-stupet vid kanten av Rift Valleysamman med Kikuyu-nybyggarna gällande vatten. Floderna och bäckarna hade ebb och endast en enda gemensam vattenpump fanns som en säker källa till vatten för hela samhället. Myndigheterna skulle ha tagit hänsyn till denna miljöfråga, gällande torkan som orsakades av avskogningen i Rift Valley, och konstaterat det sociala behovet av fler borrhål. Istället avfärdade Kibakis ministrar skärmytslingarna som en "etnisk konflikt" och fortsatte att doppa sina fingrar i den offentliga plånboken."
Efter att ha konstaterat korruptionen hos den sittande presidenten, Mwai Kibaki, och hans regering fortsätter tidningen om oppositionsledaren Raila Odinga:
"Raila Odingas Langata-distrikt innefattar Kibera, den största slummen i Afrika med över en miljon människor som trängts samman i omöjligt små skjul vid kanten av öppna avlopp. Den innehåller faktiskt en tredjedel av hela Nairobis befolkning, men får endast del av 2% av stadens utgifter för vatten. Dess skolor och vägar får ännu futtigare andelar. I denna myllrande fattigdom och frustration är det lätt för en politisk ledare att skapa stöd för en politisk samling, enbart genom att lova gratis matt och dryck för en dag."
DN skriver också:
"Livet i Nairobis slum är inte lätt, och det är ett av de stora skälen till det utbredda och numera våldsamma missnöjet med president Kibaki. Trots en rekordhög ekonomisk tillväxt under hans regeringstid de senaste fem åren lever nästan hälften av kenyanerna på mindre än en dollar om dagen."
Som inte det vore nog med tramset om stammkrig finns det olika troll som fått för sig att Odinga, enbart för att han skulle vara muslim, skulle vilja införa någon sorts Sharia-lagar. Och han är inte ens muslim. Muslimska företrädare har kallat detta för rena smutskastningen som utförts med hjälp av förfalskade dokument. Ett dokument har funnits fritt tillgängligt och öppet, det har inte innehållit något om Sharia-lagar. Istället har det handlat om hur diskrimineringen av muslimer bör bekämpas.
Kristna grupper har däremot spridet ett annat, förfalskat dokument. Där har de skrivit in saker som att den kristne Odinga skulle vilja låta den muslimska minoriteten införa Sharia i hela landet. Kyrkan som spridit detta dokument, Evangelical Alliance of Kenya, har också ljugit om hans religion. De skriver att han är "presumtiv muslim" trots att han är en döpt kristen som regelbundet går till kyrkan.
Och vad skriver Expressen om det hela? Jo, där vill Mark Klamberg skicka ned fina svenska soldater för att röja upp bland de svarta afrikanerna. Kongo, Somalia och Darfur får vänta, det är Kenya vi ska jämföra med Rwanda:
"Jag anser att när hoten mot människor är av denna karaktär har Sverige och andra länder ett ansvar att ingripa även om det saknas FN-mandat. För det fall inget annat visar sig tillräckligt, handlar det i klartext om att skicka fredsbevarande eller fredsframtvingande trupper till landet."
Krig är alltid en rolig lösning för de som inte vill bry sig om grundläggande samhällsproblem som fattigdom och hunger.
Inslag från Inside Story från innan valet:
