Nyår, djursmuggling, USS Liberty

Här i Indonesien är det kinesiska nyåret den stora saken. Det nya året är grisens år vilket enligt uttolkare och kommentatorer kommer att vara ett år av konflikter och stridigheter. Viss problematik har redan uppkommit. Enligt traditionen ska stora banderoller och affischer visandes årets symbol pryda väggar och tak, men det muslimska Indonesien är inte förtjust över att se ett så orent djur befläcka husfasaderna. Detta har man löst genom att i stället visa upp drakar, symbolen för vishet och begrundande.

Diplomati och takt är något som är nog så viktigt i relationen mellan indonesier av kinesisk härkomst och resten av befolkningen. Alla indonesier delas vid födseln in i tre olika grupper: Europé, främmande österlänning och öbo. De med kinesisk härkomst räknas automatiskt som främmande, oavsett om de bott i Indonesien och generationer. De förbjöds länge att ha kinesiska namn, vilket inneburit att de hållit dem hemliga. Dessutom har de fram till nyligen (och fortfarande i vissa distrikt) tvingats betala för ett särskilt certifikat för medborgarskap, något som de andra befolkningsgrupperna sluppit.

Förhållandena har också komplicerats genom att kineser från utlandet ofta har långt mer pengar än de inhemska indonesierna. Kinesiska företag har visat sig helst anställa etniska kineser och ge dem mer betalt än de andra indonesierna. Detta har lett till upplopp och också massakrer. De värsta förföljelserna har dock försvunnit sen den väststödda diktatorn Suharto avsattes. Nu finns det både kinesiska tidningar, TV-kanaler och radiostationer, något som var omöjligt för ett par år sen.

Ett tag trodde jag till och med att en kinesisk nyårskarneval skulle visas här i Yogyakarta, vilket förvånade mig eftersom staden har en mycket liten kinesisk andel. Det visade sig dock vara en lögn som gatuförsäljare sa till mig för att jag skulle känna mig tacksam för de tips de gav mig. Överallt längs gatorna kommer folk fram till mig med "tips" om universitetens och myndigheternas konstutställningar, alla fasader för de lokala konstförsäljarna som hoppas kunna mångdubbla sina priser genom att hänvisa till utställningar som dagen efter ska lämna landet. Tiden att fynda är nu och om jag inte slår till missar jag mitt livs chans.

Eftersom jag ändå inte är särskilt konstintresserad har jag i stället vandrat iväg till stadens fågelmarknad. Namnet är inte särskilt platsande, eftersom alla sorters djur säljs där. Papegojor och tuppar samsas med utrymmet med fladdermöss, kaniner, syrsor, ödlor och färgglada kycklingar målade röda, gröna och lila. I bakgrunden, bakom de stora fågelburarna sker ljusskygg verksamhet där handel med utrotningshotade djur är legio. Verksamheten är känd, men myndigheterna har valt att blunda, utan tvekan finns det gott om mutpengar inblandade.

Tidigare i Bali passade jag på att dyka ned till det amerikanska fartyget SS Liberty Glo, som sänktes under 2:a världskriget. Liberty - Frihet - verkar för övrigt vara ett dåligt namn att döpa fartyg till. Det enda andra fartyg med samma namn jag känner till - USS Liberty - var det amerikanska spaningsfartyg som under sexdagarskriget kom under israelisk eld under flera timmar då det befann sig på internationellt vatten. 34 sjömän dog och över 170 skadades i det anfall som snabbt tystades ned. Anledningen antas ha varit att hindra fartyget från att avlyssna den israeliska radiotrafiken gällande anfallet mot de arabiska grannländerna och den planerade ockupationen av västbanken.